- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
196

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

VETENSKAPEN OCH LIVET

ARSENIKPROV PÄ KÖTT

Det misstänkta provet males och blandas därpå med
magnesiumnitrat och magnesia.

I benen finns det också mineraliska
element, såsom kalk, fosfor, fosforsyra
m. m. Spår av fosfor finns vidare i
hjärnan (i form av lecitin) ; klor och
natrium förekomma i form av salt.

Detta är de element, som nästan helt
och hållet uppbygga människokroppen.

Vid närmare undersökning upptäcker
man emellertid även en del andra
ämnen, dock alltid i mycket små mängder.
Dessa spår äro dock nyttiga för
organismen, där de tjänstgöra som
aktivitetshärdar för ämnesomsättningen.

Vår kropp innehåller sålunda några
decigram zink (i), några centigram
koppar (föga giftiga metaller), kisel, (några
milligram), spår av aluminium, ett eller
ett par milligram jod och brom, d. v. s.
mindre än en tiomilliondel av hela
kroppsmassan.

I naturligt tillstånd innehålla musslor,
fiskar, friska grönsaker och bönor icke

(i) Enligt nya undersökningar av Dr
Gyaya, en serbisk kemist, utförda på
toxikologiska laboratoriet i Paris växer
zinkmängden hos människan med åldern och håller sig
mellan 60 och 350 milligram.

blott spår utan stundom rätt
ansenliga mängder av koppar, zink
och bor. Ostron äro sålunda
relativt rika på koppar och zink;
i ett kilo gröna ostron från
Medelhavet finns det 138 milligram
koppar och 1.157 milligram zink.
Den totala mängd bor, som vi
taga in med normal föda,
uppgår för en person och pr dag till
30 milligram. Nästan detsamma
gäller för fluor. Däremot äro de
spår av bly, som normalt
absorberas pr dag, ytterst små; de
understiga ett tiondels milligram,
och den arsenikmängd som
åtföljer födan uppgår icke till ett
femtiondels milligram, vilket ur
gift synpunkt är fullkomligt
betydelselöst.

Som orsak till en anhopning av
onyttiga och skadliga element i
kroppen vill jag i första rummet
nämna användningen av så
kallade antiseptiska ämnen.

För att konservera födoämnen,
som snart råka i förruttnelse om de få
stå stekta eller kokta i luften, har man
förordat de mest olika metoder. Man
kan konservera födoämnen utan att
begagna sig av kemiska produkter;
sådana metoder äro torkning, rökning,
kokning med efterföljande skydd mot
.utifrån kommande sporer, pasteurisering
o. s. v. Dessa rent fysiska
konserveringsmetoder innebära ingenting
oroande. Men det finns andra, vid vilka man
tillgriper kemiska ämnen, så kallade
an-tiseptika. För hygienikern äro endast
tre sätt tillåtna. Det mest kända är
sättningen (med koksalt) eller beväring i
saltlake. Så ha vi också salpetringen,
som förlänar kött och rökta eller kokta
tungor en mera blomstrande färg än de
hava av naturen. Slutligen har man
under alla tider för konservering av vin
och maltdrycker använt svavelsyrlighet,
som erhålles genom svavling. Detta är
de enda antiseptiska medel, som tillåtas
för ^konservering av födoämnen och
sva-velsyrligheten bör endast användas för
drycker.

Bort med borax, borsyra, borfluori-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free