- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
203

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GIFTERNA I VÅRA FÖDOÄMNEN

203

Man kan arbeta mycket
fortare om man icke tar hänsyn
till att en liten mängd arsenik
förflyktigas under
upphettningen, vilket icke spelar någon
roll, när man har att göra med
en produkt som innehåller
mycket arsenik, d. v. s. är
giftig. Man behöver då blott
röra upp produkten i en
lösning av magnesiumnitrat, låta
den hastigt fördunsta samt
förbränna direkt vid en högre
temperatur, varvid man på
förhand tillsätter en smula
salpetersyra. Resultatet erhålles
på några få minuter.

Det återstår nu att påvisa
arseniken i askan. För detta
ändamål löser man i vatten
försatt med en smula
svavelsyra och inför lösningen
droppe för droppe i en Marsh
apparat. Denna utvecklar
väte. Så snart det minsta
spår av arsenik kommer in i
apparaten frigöres på samma
gång som vätet också
arsenikväte, som är mycket giftigt och luktar
vitlök samt har egenskaper, genom vilka
man lätt kan skilja den från vätet. För
vätets analysering är apparaten försedd
med ett glasrör med trång mynning.
Man tänder vätet som strömmar ut
genom mynningen. Om vätet innehåller
arsenikväte kondenseras arseniken på de
kalla väggarna och bildar där speglande
fläckar. Om man håller ett tefat
framför lågan kan man få ett stort antal
fläckar, som var och en motsvarar en
å två hundradels milligram arsenik.
Denna metod användes emellertid
numera icke så allmänt, därför att det går
mycket arsenik förlorat.* Man kan
använda sig av värmens inverkan på
arsenikvätet på ett mycket bättre sätt,
nämligen för att bilda ringar i stället för
fläckar. Man behöver blott upphetta
gasen ganska starkt när den passerar
genom röret samt avkyla dettas ytterända.
Arsenikvätet sönderdelas i rörets
upphettade del, och den därvid bildade
arseniken avsätter sig i form av metallringar

CYANVÄTEHAI/TIGA BÖNOR (PHASEOLUS I/UNATUS)

I. _ JAVABÖNOR

De hava alla trapezoedrisk form. De frigöra blåsyra i olika
mängder varierande med färgen. Siffrorna under de olika
bönorna angiva mängden cyanväte pr kilogram bönor. 1,
svartvioletta ; 2, vinröda; 3, brunröda; 4, ljust kastanjebruna; 5,
ljusbruna med svarta fläckar; 6, mycket ljusbruna med svarta
fläckar; 7, gulvita; 8, svarta med vita strimmor; 9,
främmande art.

på den kalla delen av röret. Ringen blir
så mycket större och kraftigare ju mer
arsenik det finns i gasen. Om man
inför kända mängder arsenik i Marsh
apparat (ett hundradels milligram, ett
tiondels, o. s. v.) kan man få måttringar
till jämförelse när man undersöker ett
födoämne eller något annat material som
misstankes innehålla arsenik.

Naturen alstrar ofta utan vår
medverkan kemiska gifter av olika slag i
produkter, som till synes äro ofarliga. Vi
veta alla att det finns mycket giftiga
svampar, som icke alltid äro lätta att
skilja från de ätbara. Det finns
emellertid även andra mindre kända f örsåt bland
näringsämnen och bland dessa vill jag
påpeka en del bönor av utländsk
härkomst.

För en femton år sedan bjöd man ut
på Parisbörsen ett parti bönor från Java
till ett pris av 9 francs pr 100 kilo
medan våra egna goda bönor sto do i 18
francs. Men man misstänkte de
exotiska bönorna och underkastade dem en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free