- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
157

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag, då hästkraken lyfte litet på hufvudet och rörde
öronen. Nu hör han gamle Per, tänkte jag, och
riktade ögonen däråt jag trodde att vägen var.

Nu skymtade något fram mellan de fallande snöflingorna
därborta på den hvita viken, men inte tyckte
jag det såg ut som gamle Per, och det tyckte nog
icke heller min hästkrake, ty han vände hufvudet
därifrån och tittade åt sidan, och jag hörde honom frusta
till litet och med samma räta upp hufvudet.

Gifvetvis väckte hästens beteende min
uppmärksamhet, och då jag vände mina ögon ditåt hästen
vände hufvudet, upptäckte jag icke allenast en, utan tre
rörliga föremål, som närmade sig tämligen hastigt
och jag behöfde icke många ögonblick, för att se och
förstå att det var vargar, helst när jag med samma
upptäckte ännu en på andra sidan släden, som var
mig mycket närmare och hade satt sig på isen.

Jag kan icke säga att jag blef rädd, emedan den
tanken icke kom på mig att vargarna skulle anfalla
mig och hästen, men allt som de tre närmade sig blef
jag orolig och började hojta och ropa på gamle Per,
och därtill började också hästen att allt mer och mer
räta upp sig och blifva orolig.

Lyckligtvis hörde jag då flera rop besvara mina
och komma allt närmare oss, och med ens voro både
de tre promenerande och den sittande vargen försvunna.

»Står något på,» frågade Per, då han och en annan
karl blefvo synliga genom töcknet.

»Ja! här har varit fyra otäcka vargar hos mig!»

»Hå!» sade han,» voro de så nära?» »Jag såg spåren
efter dem på andra sidan viken vid bränneriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vildmarks/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free