- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
58

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

ändrade tsaren sin inställning. Var svenskarna för sturska
att träda i hans tjänst, då kunde de slita i hans gruvor,
skeppsvarv och svavelbruk. Kung Karl som inte togs med
att han förlorat och vägrade att resonera om fred, kunde
gärna få veta att hans eget folk släpade sten till en stad
som skulle byggas vid Neva på svensk mark.

Johan hade turen eller oturen, hur man nu vill ta det,
att få anställning vid svenska kansliet som handhade
fångarnas angelägenheter under excellensen Pipers
ledning. Han hade ju ett arbete, han slapp att som andra
förnöta tiden på klagan, fåfänglighet och revoltplaner,
men han befann sig i bekymrens mittpunkt. De svenska
fångarnas ledning klämdes, som Christoph uttryckte det,
mellan två typer av envälde: ett lagiskt, benhårt och
oböjligt, ett rörligt, självsvåldigt och oberäkneligt med
kastningar mellan välvilja och grymhet. Tsaren var sårad
av svenskarnas förakt och blev högst besvärlig att ha att
göra med. Den svenska regeringen där hemma var
omöjlig på sitt sätt. Det var uppgjort att vardera regeringen
skulle sörja för sina officerare i fångenskapen, medan
gemene man skulle underhållas av det land där de var
fångna. Johan fick stor övning i att sätta upp suppliker
och underdåniga påminnelser om överenskommelser som
de två regeringarna träffat och brutit. Han måste
föredraga för sin chef nedslående svar som gick ut på att när
svenska regeringen inte fyllde sina förpliktelser, behövde
inte heller den ryska göra det och vice versa.

— Trösta dig som är menig och ska få din nödtorft av
ryssen, sade Stiernborg till Värdig.

— Och trösta sig han löjtnanten som ska lita till svenska
kronan, svarade Värdig. Sådant tal skulle man inte få
föra, sade Stiernborg, hade kanhända inte kungen i sin

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free