- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
103

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

troskyldig uppsyn. Då hade löjtnanten berömt hennes
täckhet, inte så som om han själv hade fäst sig så mycket
vid den, men för att Värdig skulle förstå att hon inte
behövt säga ja till löjtnanten bara för att bli gift. Han
trodde att Gud styrt honom en god och kristlig maka
som kunde hjälpa honom i det värv som väntade honom.

Värdig visste redan genom Gunnel hur hon såg ut. Hon
var väl växt och smidig med små fina drag. Hennes
näsborrar syntes gjorda till att på långt håll nosa upp allt
doftande och välsmakande. Hennes stora bruna ögon var
också ute på jakt och sög sig fast vid det som behagade
dem. Hon drog upp överläppen som en vessla då hon
skrattade. Till figur och hållning och utseende var hon
löjtnantens vederlike, och det var inte utan att de var
makalika, sade Gunnel. Då blev Värdig arg, så att Gunnel
måste bättra på med att säga att hon hoppades herr
löjtnanten hade en fast vilja, ty Ulrika var känd för att ha
ett styvt och oregerligt sinne och hade vuxit upp
moderlös, bortskämd, utan tukt och seder. Gunnel var tydligen
ur humör över giftermålet, men så snart den unga frun
kommit till gården, ställde hon sig in hos denna på
alla sätt.

Värdig märkte mycket snart att löjtnanten blivit lurad
vid de köp han gjort på Hjortsberg och mycket snart
förstod han likaså att han blivit lurad vid trolovningen.
Men när detta blev klart, var tiden för lysning och bröllop
redan utsatt. Värdig teg, ty en seende tjänare kan inte
rädda en blind husbonde, helst som denne inte vet att han
är blind. Om han sagt sin herre att svärfadern redan
pantförskrivit sin gård till äldsta dotterns man, kapten
Eke-stubbe, och att Ulrikas bror, den unge fänrik von
Wett-berg, var en oduglig lätting som förtärt både sitt och

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free