- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
104

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I fångenskapen fri — i friheten fången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

systrarnas arv, då hade löjtnanten bara blivit sårad och
förmanat honom: "hör du något ont (särskilt
skvallervägen genom tjänstefolket) så säg det inte efter. Tiga
skadar dig intet."

Trolovningstiden blev så kort, att hela trakten var
övertygad om att giftermålet av vissa skäl måste påskyndas.
Friherrinnan Metta frågade Johan rent ut hur han ställt
det, vilket kränkte honom inte så mycket för egen del
som för den försynta, ärbara, ödmjuka fästmöns skull.
Hon hade med allra största iver läst den uppbyggliga
boken "Guds nåds ljuvliga och kärleksrika modershjärta"
som Metta visat ifrån sig därför att den synts henne
alltför pietistisk och känslofull.

Så fort det äkta paret kommit samman, upptäckte
Johan att Ulrika var lika förtrollande i kärlek som
hertiginnan varit. Han grubblade inte över hur denna unga
oskyldiga flicka kunde vara så bevandrad, ty han lät sig bäras
av den våg av tillbakaträngda ungdomsminnen som vällde
upp inom honom. Kärleken till hertiginnan hade varit en
stor synd, men han måtte väl ha lov att samman med sin
unga hustru njuta den äktenskapliga sällhet som Helene
aldrig skänkt honom. Han blev som först betänksam och
en smula återhållsam, då han fick ett brev från Carl Uggla,
som anspelade på faran att förlora sig i världslig lusta.

Ulrika klagade över att han så fort blivit led vid henne,
det hjälpte inte att han förklarade att det förhöll sig
tvärtom, hon förstod väl själv att kristliga unga makar
måste vara på sin vakt. Då sade Ulrika att hon för sin del
var gott betjänt med att få vara i fred, ty hon var redan
rådd med barn av honom, och han kunde söka ett annat
nattläger. Smekmånaden tog ett brått slut.

Under förvåren red löjtnanten en dag bort i tjänsteären-

104

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free