- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
163

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Herrgårdsrosor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

men det blev Pendrichs sak hädanefter att förse henne
därmed.

Ändå var ju utgifterna för Sandra försvinnande små
jämfört med vad det kostade att reda upp ende sonens
affärer innan han begav sig till Amerika. Det hade alltid
varit något alltför mjukt och påverkbart hos honom som
han sannerligen inte ärvt efter sina föräldrar. Att tala
med honom var som att ta i den ruttna fläcken på ett
äpple. Så länge han var hemma, rättade han sig efter
fadern, men sedan han gift sig med en skådespelerska
rättade han sig efter hennes fordringar på gåslever och
champagne och gick i borgen åt vem hon än bad för.

Alexander Stiernborg sålde jättens högra arm ner till
armbågen, och den gången var det Krill som gjorde en
god affär.

Kammarherrens budget ökade, sedan Sandra skilt sig
från sin otrogne baron och flyttat tillbaka till Aneholm
med sin lilla dotter Roda. Kammarherren var först
förgrymmad över skilsmässan, men han njöt av att ha en
så strålande värdinna i sitt hus även om hon ställde stora
anspråk på gårdens gödkalvar, ostar, sparrissängar och
jordgubbsland. När sen sonen och arvtagaren dog i
Amerika och sonhustrun skickade sin femåriga son Alexander
i återfrakt med en emigrantångare, då vaknade
kammar-herrns intresse för gårdens framtid på nytt. Det var tur
att Krill ständigt behövde mark och ved och virke till
byggen och möbelfabrik. De förblev goda affärsvänner
de där två, ehuru de inte litade på varandra mer än jämnt.
Till slut blev Krills inbjudna till det stora sommarkalaset
på Aneholm.

Hela Svinaskogen satte näsan i vädret den dagen.

163:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free