Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄRTORSDAGEN
Men varför ga di inte befallarn blodöverföring, när
agronomen fick at? frågade aneholmskusken.
— Därför att Persson allt var död, när di hitte han.
— Så att om det här hade hänt förr i världen, så hade
agronomen blött ihäl?
— Det hade han inte behövat äss han kommit sig för
med att ropa på Kattrina på Älgamossen. Hon stämde
blod på folk som ropade milavis ifrån.
— Och det vill du en ska tro?
— Fråga pojkarna på Lunnagärde, hon låg på sin
sotsäng och räddade livet på deras far, som ropade från sin
förstubro.
— Hör du Livia, vet du hur det är med agronomen i
dag?
— Han har matlust, så mycket vet jag, för han vill ha
av vår hemgjorda leverpastej.
Karlarna som stod invid det öppna köksfönstret var så
upptagna att de inte märkte taxibilen från Smalsjö som
kom ner genom allén.
Oscar Sjömalm böjde sig fram och granskade det gamla
kråkslottet med grå, flagrig målning. Trots
stilblandningen av barock och empire såg det smått förnämt ut,
men bevare mig för att bo här, tänkte han.
Det var inte underligt att folk samlades för att fråga
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
