Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Högfjellen, Skizze af Oscar Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver de oändliga högslätterna, så inandas lungan med
vällust den rena bergluften. Man blir på en gång glad
och högtidlig till mods. Tanke och känsla höja sig med
marken, vidga sig med utsigten, och medvetandet häraf är
så mycket ljufligare, som de nyss voro likasom tryckta och
tyngda af de öfverhängande fjellarne i den trånga
Sæterdalen. Man känner sig så långt – långt borta ifrån den
verld, hvari man vanligen umgås, nästan skiljd från
jordelifvet, och plötsligt försatt ansigte emot ansigte med
naturens allsmäktige Skapare! Man erkänner sin egen ringhet
och vanmakt. Ett snömoln – och man begrafves, en
dimma - och man förlorar den enda, genom små
stenkummel sparsamt betecknade stråt, som skall vägleda
fjellvandraren till den aflägsna bygden.
Aldrig hade jag erfarit någon sådan känsla, om icke
måhända under en svår storm på den ensliga Atlanten,
eller kanske äfven vid åsynen af Sahara-öknens sandhaf
från Cheops-pyramidens spets. Men i sistnämnda fall har
man grannskapet af en odlad trakt och en folkrik stad;
man behöfver blott vända sig om för att se Cairos
minareter och citadell. På hafvet åter gifver åtminstone eget
fartyg en hvilopunkt för ögat. Jag befinner mig der
ombord omgifven af en mängd menniskor, hvilka alla deltaga
i en verksamhet, som gifver full sysselsättning åt mig sjelf;
dessutom känner jag mig hafva mitt hem med mig. Här
deremot, här är jag lösryckt från allt, ett litet stoftgrand
på den djupa snödrifvan. Jag inser min obetydlighet allt
tydligare, ju större och mäktigare de naturföreteelser
framträda, hvilka ifrån vördnadsbjudande hvila så lätt, så
hastigt kunna väckas till förödande strid och bereda vandraren
en säker undergång.
Dock på oss gick det ingen nöd, och det är blott
undantagsvis som man löper fara. Med ett par dagars
proviant, med säkra och oförfärade vägvisare, uthålliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
