Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historien om smakutvecklingen bekräftar, hvad som
också på experimentets väg kan bevisas, att
skönheten har objektiva moment, och att allmängiltiga
smakomdömen finnas äfven i den mening, att samma
smakomdömen kunde vara giltiga för Homerus’
samtida och för oss.
Jag ämnar nu anföra några intyg om
naturuppfattningen från tider, som ligga tämligen långt skilda
ifrån oss. Jag börjar med några ur den klassiska
litteraturen, ur grekernas och romarnes, för hvilka
jag redan för några år sedan, då jag föreläste om
den romerska kulturen, redogjorde, för att därefter,
i nästa föreläsning, gå ännu längre tillbaka och
påpeka några drag ur våra ariska förfäders
naturuppfattning, sådan denna möter oss i Rigveda, de
indiske ariernas samling af urtida heliga sånger.
Under det antika lifvets ungdomstid och under
den grekiska kulturens blomstringsperiod förekomma
naturskildringar endast undantagsvis. En af de älsta,
som vi äga, är skildringen af gudinnan Kalypsos ö
och grotta, i den ryktbara homeriska dikt, som
omtalar hjälten Odysseus’ irrfärder på hafvet efter
Trojas förstöring. Hans skepp hade i en storm blifvit
krossadt och han själf af vågorna blifvit uppkastad
på den ö, som beboddes af gudinnan Kalypso. Denna
emottog den skeppsbrutne välvilligt och sökte
kvar-hålla honom på den ensliga klippa i hafvet, hvilken
var hennes bostad. Han vistades där länge; men
greps slutligen af en oöfvervinnelig hemlängtan, och
i stället för att sitta vid hennes sida i grottan, då
hon med gyllene skyttel väfde konstfulla väfvar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
