Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form eller det normalförhållande, som ligger till
grund för formskönheten i alla dess oändligt
varierande lägre och högre gestaltningar. Och hvad kan
också ligga närmare till hands än just ett sådant
sökande?
Att det matematiska spelar på ett bestämmande
sätt in i skönhetsvärlden och bildar likasom
ränningen i det skönas väf, är icke längre att betrakta
som ett hugskott. Den grekiske filosofen Pythagoras
får mer och mer rätt i den aning han uttalade, då
han sade, att den ordnade världen är byggd på
talförhållanden, och att musiken är en klingande
matematik. Vår tids optik mäter och angifver med
siffror förhållandena hos de ljudvågor, som inom oss
varda till toner, och mäter och beräknar de
ljusvågor, som inom oss varda till färgernas spel.
Estetiken är otvifvelaktigt på riktig väg, när den
efter-letar det formskönas elementer på det matematiskt
behagligas område, och om hon ännu icke hunnit
göra betydande upptäckter på denna färd, så är det
därför att all begynnelse är svår, och att det sköna
själf, såsom en grekisk filosof sade, är svårt.
Att äfven så enkla och, man bör tillägga, stränga
och ofria former som de matematiska kunna mer
eller mindre behaga och äfven mer eller mindre
misshaga har sina grunder i vår psykiska
beskaffenhet och i vår därmed sammanhängande fysiologiska
organisation. Det finnes i vårt själslif principer, som
nödvändiggöra det. En af dessa principer har sedan
gamla tider uttryckts så, att vi i allt, som vi
uppfatta, kräfva enhet i mångfald och mångfald i enhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
