- Project Runeberg -  Det sköna och dess lagar /
153

(1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nen, tillika något af lyftande poesi, något af en läng*
tan, som tacksam för glädjen af det jordiska, dock
känner och eftertrår ett högre. Detta intryck får
man också af de blågröna bergen, som förtona sig i
fjärran, och af hafvets blågröna yta. Det mättade
gröna i och för sig är tillfredsställelsens,
belåtenhetens färg; det gröna med någon dragning i blått,,
ser från ögonblickets belåtenhet hän mot en framtidv
som skall skänka själen en högre hugnad. Denna
skiftning af det gröna har också i symboliken
blifvit hoppets färg. Den belåtenhet, den frihet från
dissonans, som andas ut ur den gröna färgen, har
också föranledt, att boningsrummen ofta målas eller
tapetseras med grönt till hufvudfärg. Den verkar
lugnande, nervstyrkande, arbetsfrämjande.

Bredvid sig i färgskalan* har den gröna färgen
den blå, och dessa båda grannar äro i hela skalan
det enda par, som förlikas väl, om de läggas i stora
ytor invid hvarandra, hvilket förklaras af båda
färgernas milda och föga ljusstarka beskaffenhet, hvarför
också den gröna jorden och den blå himmelen, de
gröna ängarne och den blå insjöspegeln för ingen
del föranleda en oangenäm färgverkan. Den blå
färgen är i synnerhet ljusfattig, utan att likväl denna
fattigdom uppfattas af ögat som en brist hos
densamma. Tvärtom: dess ljusfattigdom förstärker det
intryck den gör af att vara något immateriellt och
substanslöst, och det ringa ljus den har är med den
så införlifvadt, att de blå föremålen, då skymningen
inträder och öfvergår i mörker, äro de sista, som
förlora sin färg. Det larmande röda slocknar först*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrdsodl/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free