Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaparedrift ger verklig och individuell tillvaro.
Världens princip eller urgrund är således enligt
Hart-mann ett väsen, som i sig förenar vilja och
omedvetet förnuft, och han kallar detta väsen för det
omedvetna eller det öfoermedoetna. Världen har
kommit till genom detta urväsens vilja, och däraf
kommer världseländet, ty viljan är ingenting annat
än en blind drift; att världen, sedan hon sålunda
kommit till, företer planmässighet och utveckling
emot ett mål, det har sin orsak i detta urväsens
förnuft. Han liknar detta omedvetna eller
öfver-medvetna förnuft vid ljuset, som upplyser allt utom
den punkt, från hvilken det utstrålar; vid ett
klarseende öga, som skådar allt, men icke sig själf.
Hartmann finner det otvifvelaktigt, att det högsta
väsendet ej kan vara själfmedvetande; ty allt
själf-medvetande förutsätter, att någon tänker sig vara ett
jag, vara ett själf, som skiljer sig från andra jag
och andra ting; det förutsätter, att någon kan tänka:
jag är en varelse bland andra varelser, ett ting bland
andra ting; men det högsta väsendet kan icke tänka
en sådan tanke, emedan det är allt, emedan ingenting
finnes, som icke är likasom en uppkommande och åter
försvinnande bölja i det omedvetnas omätliga ocean.
Nu kan det synas, att talet om en omedveten
föreställning, ett omedvetet, men klarseende förnuft
är en motsägelse i sig själf. Emellertid finner man,
att redan Leibniz skiljer mellan ett medvetet och
ett omedvetet tänkande, i det han t. ex. yttrar:
»själen är icke alltid medveten af sina tankar, men
■däraf får man ej draga den slutsats, att hon upphör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
