- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 4. Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi. Hållna i Göteborg höstterminen 1878 /
49

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi och moralfilosofi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som djurisk varelse, en varelse, som för en kort tid
blifvit begåfvad, man vet icke huru, med lefvande
kraft, för att därefter återgifva den materie, hvaraf
hon uppstod, åt jordklotet, som blott är en punkt
i världsalltet. Betraktelsen af sedelagen åter höjer
mitt värde som förnuftväsen oändligt genom min
personlighet, i hvilken den moraliska lagen
uppenbarar för mig ett lif, som är oberoende af det
ani-maliska lifvet och af hela sinnevärlden, åtminstone
så till vida, som min tillvaro genom denna lag fått
en ändamålsenlig bestämmelse, hvilken icke inskränker
sig till detta lifvets villkor och gränser, utan går i
det oändliga.

Kant har, som vi sett, på det allra bestämdaste
skilt emellan å ena sidan den naturliga böjelsen,
som söker undvika all olust och vinna all åtkomlig
lust vare sig i gröfre eller finare form, samt å andra
sidan pliktmedvetandet eller sedelagen. Endast den
vilja är moralisk, som låter bestämma sig af
sedelagen, endast de handlingar moraliska, som flyta ur
en pliktenlig vilja. I begreppet af det högsta goda
måste dock ligga föreningen af dygd och lycka, eller
ett tillstånd, hvari den oaflåtliga kampen mellan
sedelagen och de själfviska böjelserna upphört och gifvit
rum för ett harmoniskt tillstånd. Men huru är en
sådan förening möjlig? Antingen måste detta
lyckliga tillstånd, denna lycksalighet vara en orsak till
dygden, eller dygden en orsak till lycksaligheten.
Kant bevisar nu omöjligheten däraf, att lyckan som
sådan kan vara orsak till dygden, hvaremot ingen
logisk betänklighet yppar sig mot antagandet, att

Filosofiska föreläsningar. IV. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:41:50 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfilosof/4/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free