- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
189

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hos sonen ursäkta sitt eget nödtvungna
uteblifvande.

Den gamle Rolf var orolig oah ångrade i
hemlighet sitt gifna löfte, men sade intet derom. Adolf
träffade honom i stallet, der hau fordrade sina begge
hästar och gjorde donen i ordning för den
tillstun-dande färden.

Äfven lagmannen satte sig efter frukosten till
skrifbordet. Han affärdade tvenne biljetter till pastor
Suenonius och länsman Askelin med begäran, att de,
så fort det sig göra läte, skulle infinna sig på
Sig-. nild sborg.

Kort efter middagstiden ankommo begge.
Länsmannen, som ej hunnit intaga sin middagsmåltid,
innan han begaf sig af, förplägades i husets ena flygel
med oxstek och öl, medan pastorn, som redan hade
anklagelse-akterna fullt färdiga i fickan, tog raka
vägen till lagmannens arbetsrum.

På vägen dit råkade han i förbigående Adolf.
Den unge Skytte betraktade forskande p*estens mörka
ansigte. Deras blickar möttes . . . Suenonii var på
en gång dyster, hotfull och triumferande . . . Adolfs
erinrade vältaligt om den ed han svurit. Han kände
sig i detta ögonblick gripen af en känsla, blandad
utaf afsky och fruktan, och skulle, om ej
omständigheternas makt hållit honom tillbaka, störtat på presten
och trampat honom uuder sina fotter.

Nedtryckt af mörka aningar skyndade Adolf ut
ur huset. Han kastade en kappa öfver sig och
vandrade länge omkring i den närbelägna skogen.
Fördjupande sig bland dess tysta, högtidliga pelarhvalf
kände han i denna stund leda vid den eviga
tve-drägten i menniskoverlden och önskade, att det måtte
förunnas honom att lefva fjerran från sina likar vid
naturens barm, i ensligt betraktande af den stilla
vext-verlden och. djurens drömmande lif.

Under tiden egde ett vigtigt samtal rum mellan
lagman Skytte och pastor Suenonius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrfribyt/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free