Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sál sá hon standa
sólu fjarri
Náströndu á,
norðr horfa dyrr;
féllu eitrdropar
inn um ljóra,
sá er undinn salr
orma hryggjum.
Sá hon þar vaða
þunga strauma
menn meinsvara
ok morðvarga
ok þanns annars glepr
eyrarúnu;
þar saug Niðhöggr
nái framgengna,
sleit vargr vera.
»Sal såg hon stånda, långt fjärran från solen, vid
nastränderna; åt norr vetta dörrarna. Giftdroppar föllo in genom
taköppningarna. Flätad är den salen af ormryggar.»
»Där såg hon menedare och mordvargar och den som
förleder en annans förtrogna (hustru), vada strida strömmar.
Där sög Nidhögg framlidnes náir. Där sönderslet vargen män.»
Gylfaginning k. 52 antager, att ormarne, hvilkas
sammanflätade ryggar bilda salen, rikta sina hufvud inåt densamma
och särskildt genom taköppningarna (enl. codex Ups. och cod.
Hypnones.) genomspruta den med etter. Detta senare
antagande är välgrundadt. Tvifvelaktig synes däremot
Gylfaginnings mening, att »de tunga strömmar», som nasträndernas
fördömde hafva att genomvada, flyta utefter salens golf. Då
själfva namnet nastränder angifver, att salen är belägen invid
ett vatten, kunde detta vatten, vare sig att det är älfven
Sliðr med sina vapenhvirflar eller något annat, brusa fram
med de tunga strömmar, som Völuspa omtalar. Det oaktadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0409.html
