Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beslägtadt med verbet merja, »lemlästa», se Vigfusson, Diction.)
Sinmara betyder således: »hon som lemlästar genom att göra
våld på senorna». Den som i Fjölsvinnsmal betecknas med
detta epithet har således spelat samma roll som i
Völundarkvida Mimer-Niðaðr’s drottning.
Mimer-Niðaðr, som fängslar Völund, samt fråntager
honom svärdet och den utomordentliga armringen, är fader till
Natt och hennes systrar (se n:o 85). Den som beröfvar
»den luftige» hans smide, måste också stått i närmaste
förhållande till nattens diser; han skulle annars icke till vapnets
väktarinna utsett Sinmara, hvars egenskap af natt-väsen
ådagalägges genom den betydelse af incubus nocturnus, som
namnet Mara erhållit. I Fjölsvinnsmal (str. 29) kallas Sinmara
hin fölva gýgr, »den askfärgade jättinnan», en beteckning,
som hänvisar i samma riktning.
Hon kallas äfven Eir aurglasis (str. 28), ett uttryck,
hvilket, såsom jag tror, med rätta blifvit tolkadt som »den
skinande armringens dis» (jämför Bugge, Edd. s. 348). I
Völundarkvida får Mimer-Niðaðr’s dotter Völunds
oöfverträfflige armring att bära.
Enligt Fjölsvinnsmal smider »den luftige» sitt vapen fyr
nágrindr neðan. Betydelsen af detta uttryck är redan förut
afhandlad (se n:o 60). Smeden befinner sig i det frostkalla
och töckniga Nifelheim, då han arbetar på sitt vapen.
Nifelheim, landet fyr nágrindr neðan, är, såsom vi redan veta,
det nordliga underjordiska gränsriket till Mimers land. De
båda områdena åtskilljas af Hvergelmerfjället, å hvilka
ná-portarne äro uppförda och där den stora världskvarnen, kallad
Eylúðr och Lúðr, har sitt underlag (se n:o 59, 60, n:o 79,
80). I dess närhet under Hvergelmerfjällets södra sluttning
har Natt sin sal (se n:o 84, 93). Här bor enligt
Fjölsvinnsmal äfven Sinmara. Fjölsvinn säger nämligen, att om
Svipdag skall kunna få låna svärdet, som hon förvarar, måste
han bära den ofvan omtalade lien »hän till Lúðr och
öfverlåta den till Sinmara» (ljósan ljá skaltu í Lúðr bera
Sinmöra at selja, str. 30). Lúðr, den underjordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
