Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudanamnet Jálkr angår, har det icke varit, hvad man
vanligtvis antager, ett stående epithet för Oden, utan enligt
Grimnersmal 49 ett epithet, som Oden lånade, då han besökte
Asmund, för att försona kämpande bröder (se Undersökn. i
germ. M. I) och således uppträdde i en funktion, som tillkom
Balder, medan han lefde i Asgard: fredsdomarens.
Slutligen må påpekas, att då Tacitus’ sagesman gör
underjordsväsendena Elysii, Inanimi, Harii och Nahanarvali till
lygier, så kan detta bero därpå, att underjordsväsenden i
allmänhet värkligen kunna ha betecknats med ett sådant namn,
härledt ur det forngermaniska ordet lug med dess derivativ
laugnja dölja, undangömma, som är ett synonym till det
forngermaniska hal dölja, undangömma, hvarur
underjordsnamnet halja, hel har sitt ursprung. På samma gång som
lygier är ett folknamn, kan det således vara ett mythiskt
namn, betydande underjordsväsen och synonymt med det
nordiska heljarmaðr, heljarmenni.
Den präst i kvinlig skrud, som enligt »Germania» är
föreståndaren i den germaniska dioskurlunden, är antagligast
Mimer, eftersom lunden i de nordiska källorna kallas Mímis
holt, Mimers lund. Hos Paulus Diaconus har en sägen
bevarat sig, att de ryktbare sofvare i underjorden, hvilka jag
visat vara Mimers söner (se Undersökn. i germ. M. I), buro
romersk drägt.
Saxo talar också om en i underjorden — och såsom
sammanhanget visar — i Mimers rike förvarad drägt,
bestående af »en kunglig mantel med vidfogad präktig
hufvudbonad (se Unders. i germ. M. I, s. 243). Här synes således
en mantel med kapuschong vara menad. En sådan drägt
förekom bland kejsartidens romare och anlades af munkarne,
hvarför Paulus Diaconus med fog kunnat kalla den romersk.
Ett från bronsåldern härstammande svenskt grafmonument
har framstält en offerscen, i hvilken enligt en bevarad
afbildning en procession af präster, klädda i kapuschongkappor,
förekommer. Måhända har därför mythen om en sådan
prästdrägt, buren af Mimer och hans söner, sina anor från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
