Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helge-Balders moders namn, har äfven i denna punkt
Siegfried-Sigurd inträdt i de rättigheter, som tillkomma Balders broder
Had. Tilläggas må slutligen, att då Sigmund göres såväl till
Helge Hjörvardssons som till Siegfried-Sigurds fader, så
innebär detta ännu en hänvisning till den ursprungliga
identiteten af Sigurd med en broder till Balder. Namnet Sigmund
bäres i Beowulfdikten af en hjälte, Fitelas (Sinfjötles) fader,
som i likhet med den senare Sigurdsagans hjälte skulle hafva
besegrat en drake och tagit en skatt. Men namnet Sigmund
är på samma gång ett epithet till Balders och Hads fader
Oden (Pros. edd. II, 472, 556), och båda dessa
omständigheter i förening förklara tillräckligt, hvarför Sigurd, när han
ärfde Hads ungdomsäfventyr, fick en Sigmund till fader. Den
andra sammansättningsdelen i Siegelind, Sigrlinn, kan vara
ett förvanskadt eko af Lín, Hlín, som i Völuspa är ett
synonym till Frigg, Balders moder.
Nibelunge Noth och Vilkinasaga berätta, att
Siegfried-Sigurd vistades som gosse hos en smed. Smeden var enligt
Vilkinasaga Mimer. Sigurðarkviða Fafnisbana II låter honom
i sin ungdom vistas hos sin moders svärfader konung
Hialprekr och där göra bekantskap med smeden Regin. Namnet
Hialprekr är en folketymologisk öfversättning af Elberich, i
tyska sagor namnet på en ryktbar mythisk smed, hvars
identitet med Mimer jag i afhandlingen om Brisingasmederna (se
längre fram) skall uppvisa. Nibelunge Noth förtäljer, att
Siegfried i gosseåren var okynnig och visade detta äfven i
smedjan, där han med hammaren slog sönder järnet, som
skulle smidas, och dref städet ned i jorden, och, när
mästaren och gesällen ville straffa honom, jagade dem med hugg
och slag omkring i smedjan. Äfven denna episod i
Siegfried-Sigurds ungdomssaga är hemtad ur mythsagan om Hads
ungdom. Detta framgår genom analys af en strof i
Kristnisaga kap. 8, som vid tiden för kristendomens införande på
Island diktades med anledning däraf att prästen Thangbrand
eller hans kristne ledsagare Gudleif Areson hade dräpt den
hedniske skalden Vetrliði år 998, och hvars mythologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
