Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var att gå öfver till kristendomen, ifall man var
hedning, och förskaffa sig en prästbefattning, och
denna utväg valdes af så många, att en lag år 320
utfärdades för att tillbakavisa hopen af sökande. En
tredje utväg var att fly till hären och göra sig till
soldat. En fjärde att flytta bort till mindre tryckta
skattedistrikt eller att gömma sig undan och byta
om namn, hvilket emellertid var ett ganska farligt
åtgörande, ty den skyldige, som upptäcktes och greps,
vardt underkastad grym bestraffning. Många
deku-rioner lära hafva flytt ur riket och bosatt sig bland
barbarerna.
Yrkesidkarne i städerna hade att gälda skatt
för fastigheter, kapital och arbetsvinst. Alla arter
af egendom, fartyg, hus, slafvar, hästar, oxar o. s. v.
voro beskattade. För oriktiga uppgifter rörande
egendom och inkomster voro barbariska straff stadgade.
Till de direkta skatterna kommo indirekta: ingen
vara kunde torgföras, innan en accis blifvit af
säljaren erlagd. Åtskilliga industrigrenar voro
monopoliserade och drefvos å statens vägnar af slafvar.
Skatterna indrefvos tre gånger om året.
Tullar funnos ej endast vid rikets gränser, där
alla importerade varor voro tullpliktiga, utan äfven
de enskilda provinserna voro skilda genom tullinier,
och tull uppbars vid hvarje stadsport och snart sagdt
vid hvarje mer trafikerad bro. Att varuomsättningen
därigenom betydligt hindrades ligger i sakens natur.
Sitt besvär med tullarne underlättade staten at
sig på det sätt, att den bortförpaktade dem.
För-paktarne, publikanerna, hade att erlägga till staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
