Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egendomar. Desse bildade en öfver de andre frie
männen stående aristokrati, som, äfven den, fick ett,
om än ringa tillskott af galloromaniska element
genom rika och förnäma senatorliga familjer och
ku-riala familjer i de galliska städerna. Medlemmar af
dessa familjer flockade sig tidigt till de merovingiske
konungarne, kommo till inflytande vid deras hof,
in-gingo släktskapsförbindelser med frankerna och
sammansmälte efter hand med den frankiska eller
bur-gundiska aristokratien.
Under de första århundradena efter Galliens
eröfring genom Klodvig var det hos den stora
massan af frie män, ej hos aristokratien, som den
egentliga makten hvilade, ehuru de förnäma familjerna,
höfdingesläkterna, alltid hade ett stort moraliskt
inflytande på de öfriga. Men maktens tyngdpunkt
försköts allt mer, allt eftersom de frie männens antal
minskades, och öfvergick efter hand till aristokratien,
där den slutligen helt och hållet stannade. De frie
männens minskning åter berodde på det tillstånd af
olaglighet och våldsamhet, som under merovingernas
tid var allmänt och under karolingernas fortgick,
dämpadt endast för någon tid genom Karl den stores
mäktiga hand. Den svagare hade under denna tid
allt att lida af den starkare. Endast sällan kunde
den förre påräkna skydd af lagarne, emedan äfven
lagskipningen kom mer och mer i de starkares våld,
om de öfver hufvud brydde sig om hvad lagarne
bjödo. De frie mindre jordbrukarne voro mäktige
och hade något att säga, endast när de stodo
samlade under vapen i härbannets leder; när de voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
