Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vardt trälarnes antal ojämförligt större än förr, p&
samma gång som slafvarnes antal ständigt minskades.
Ur lagens synpunkt var de lifegnes ställning knappt
bättre än slafvens, och den hade under den
mero-vingiska och karolingiska tiden icke förbättrats utan
försämrats. Den galliske lifegne tillhörde en klan;
hans herre var på samma gång betraktad som hans
släkting, och de förenades af band, som i medeltiden
icke förefunnos mellan den frie och adlige jordägaren
och hans lifegne; den galloromanske lifegne åter var
ett slags klient, som i jordägaren borde hafva icke
blott en härskare, utan ock en beskyddare och
vårdare, och han stod därjämte under den romerska
lagens beskydd, medan trälen under den
meroving-iska och karolingiska tiden var alldeles öfverlämnad
åt sin herres godtycke. En af medeltidens franske
jurister säger om trälen: »Hans herre kan fråntaga
honom allt hvad han har och hålla honom i fängelse,
när det honom behagar, med rätt eller orätt, ty han
är endast ansvarig inför Gud.» Emellertid existerade,
ehuru utan bekräftelse af lagen, ett bruk, enligt
hvilket trälen icke fick säljas utan tillika med jorden,
som han bearbetade, och jorden icke säljas utan
tilllika med trälen. Det var långt ifrån alltid som detta
bruk iakttogs. Det berodde af egendomsherrens
karakter; men bruket fanns dock och iakttogs af de bättre
herrarne och blef under medeltidens fortgång alltmer
stadgadt, så att trälen faktiskt blef en vid torfvan
bunden lifegen, som hans herre icke, utan att bryta mot
hvad som ansågs vara rätt och billigt, kunde sälja eller
beröfva den hemstadsrätt som trälen å hans jord ägde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
