Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ande, som från början lifvade och aldrig
fullständigt vek ifrån den, var barmhärtighetens och
uppoffringens. Grundidéen var vördnaden för olyckan
och lidandet, som ansågs helga dem, hvilka af
lidandet träffades, och den sökte praktiskt förverkliga
tanken, att jordisk höghet och makt ha sitt förnämsta
berättigande uti att vara medel för det godas
förverkligande. Allt emellanåt framlyser ur medeltidens
mörker sådana tankar som strålande stjärnor, tända
af evangelium, och dessa tankar saknade aldrig
offervilliga åhörare, som försökte göra dem till
verklighet. Det fanns hos medeltidens människor entusiasm
för idealer af religiös och sedlig innebörd, och ju
mer radikala, ju mer excentriska förslagen att
förverkliga dem syntes, dess mer slogo de an och
förvärfvade varmhjärtade förkämpar.
Jag öfvergår nu till tempelherreorden, det andra
stora förbundet, som förenade munk väsen och
rid-darelif. Jag har redan omtalat Hugo af Payens. Han
och en annan fransk riddare, Gottfrid af St Omer,
voro de förste, som kommo på tanken att grunda
ett religiöst-krigiskt riddareförbund, för att skydda
pilgrimerna i Palestina mot röfvare och våldsverkare
och på detta sätt använda sina vapen i
kristendomens tjänst. Till dem slöto sig sju andra franska
riddare, bland hvilka en släkting till den helige
Bernhard af Clairvaux. Desse öfverenskommo om att
stifta en ny orden och gingo till patriarken af
Jerusalem, inför hvilken de begärde få aflägga och aflade
de vanliga munklöftena om kyskhet, fattigdom och
lydnad med bifogande af löftet att strida för pil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
