- Project Runeberg -  Världens herre /
123

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Daharas grotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 123 -

förarens grannskap. Där var han åtminstone alltid bäst
underrättad om allt, som skulle företagas.

I hålan hade man tänt facklor och eldar, ty det
rådde där inne ett fullkomligt mörker, så mycket mera,
som det redan var mörka natten ute. Alla beredde
sig till nattlig vila, och Albert följde kabylernas
exempel, insvepte sig tätare i sin burnus, samt lade sig på
marken.

En gång under natten vaknade Albert och hörde en
kabyl tala med scheiken och bringa honom den
underrättelsen, att man alltjämt hörde enskilda skott.
Därpå insomnade han, men vaknade likväl ånyo, då den
gryende morgonens första skimmer blev synligt i
grottans öppning. Han var mycket munter och steg upp.
Besynnerligt! Var det en villa i hans sinne, eller var
det en verklighet? - han tyckte sig höra de franska
signalhornen ljuda i fjärran.

Det var påkostande för honom att ej få springa upp,
han måste styra sig. Nu hörde han samma toner -
det var verklighet, fransmännen måste vara i närheten.
Han lade sig ånyo ned på marken, men han hörde med
den mest spända uppmärksamhet.

Snart blev det även rörelse bland kabylerna;
sändebud framrusade till scheiken; det nattliga lugnet i
grottan efterträddes av ett bullrande larm. Scheiken steg
upp och gick till grottans öppning. Fransmännens
signalhorn ljödo allt närmare. Emellanåt hördes då
och då ett skott.

Kabylerna syntes vara bestörta. Albert hörde ett
högljutt samtalande, varav han förnam att fransmän
visade sig till ett betydligt antal på alla höjder. Även
måste de känna till grottan, ty deras operationer gingo
ut på att omringa densamma.

Scheiken rådslog med de äldste bland kabylerna.
Albert stod i närheten och hörde varje ord. Utgångar
från grottan funnos inga fler, åtminstone ej sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free