Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Herraväldet till sjöss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERRAVÄLDET TILL SJÖSS.
175
Två metoper från ett tempel i Selinus.
Efter Brunn, Denkmälér, F. Brukmann A. G.
till Kap Lilybaion blifvit betäckta med en nästan oafbruten krans af grekiska
kolonier. Härmed hade åt grekiska nationen förvärfvats ett område, som i fråga om
ytvidd knappast stod efter moderlandet söder om Thermopylerna och hvars
vidsträckta bakom liggande områden tycktes erbjuda utrymme för en ännu oberäknelig
expansion. Det var därför icke utan skäl som kolonisterna på andra sidan Joniska
hafvet betecknade sitt land såsom Storgrekland i motsats till det gamla hemmets
inskränkta förhållanden.
Samtidigt skedde en icke mindre skickelserik utvidgning af det grekiska
maktområdet mot norr och nordöst. En tät rad af grekiska kolonier uppstod under det
sjunde århundradet vid Egeiska hafvets nordkust. Invånarne på Euboia stodo äfven
här med i första ledet. De intogo den halfö, som sträcker sig långt åt söder
gentemot deras ö och som har denna kolonisation att tacka för sitt namn Chalkidike.
Korintierna följde dem äfven hitåt och grundlade på det näs, som förbinder den lilla
halfön Pallene med hufvuddelen af Chalkidike, ett nybygge Poteidaia (omkr. 600 f. Kr.),
som länge förblef den mest betydande staden inom hela detta område. Den på guld
rika ön Thasos öster om Chalkidike, blef vid midten af sjunde århundradet
koloniserad från Paros. På fastlandet midt emot byggde ionier från Klazomenai, senare
följda af en koloni från det Joniska Teos, staden Abdera; ionier från Chios byggde
Maroneia. Längre österut, vid mynningen af Thrakiens största vattendrag, Hebros
(Maritza), grundades Ainos af lesbier. Äfven det midt emot Lesbos liggande Troas
koloniserades från samma ö. Stränderna vid Hellesponten och Propontis voro tätt
bebyggda med milesiska kolonier, bland hvilka de omkring år 670 grundlagda Abydos
och Kyzikos voro de mest betydande. Det nära Abydos liggande Lampsakos, äfven
detta en betydande stad, var en koloni från Phokaia. Vid thrakiska Bosporen
grundade megarerna på asiatiska sidan Chalkedon (675 f. Kr.) och på den motliggande
europeiska sidan Byzantion (658 f. Kr.), och vidare, ett århundrade efteråt, Herakleia
i Mariandynerlandet vid sydkusten af Pontos. Framför andra var det inbyggarne i
Miletos, som gjort Svarta hafvet till ett grekiskt haf, till det »gästvänliga» (Pontos
euxeinos), såsom det sedan benämndes. De skola här och vid Propontis hafva
grundat icke mindre än 90 kolonier och städer, bland hvilka särskildt Sinope (omkr.
630) på Mindre Asiens kust, ej långt från floden Halys’ utlopp, Olbia vid mynningen
af Borysthenes (Dnjepr) och Pantikapaion vid kimmeriska Bosporen (sundet vid Kertj)
kommo till betydelse. Dock hafva alla dessa kolonier vid Pontos blott i inskränkt
mått varit i stånd att lägga sitt af krigiska stammar bebodda inre land under sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
