Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 10. Italiens eröfring och utjämning af ståndsstridigheterna i Rom.
- 11. Makedonien och statsförbunden i Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den döende gallern.
Marmorskulptur i Kapitolinska museet i Rom.
de plebejiska folkförsamlingarne voro visserligen patricierna uteslutna, men ej den tidens
hela adel, eftersom hela adeln ej längre var rent patricisk. Fastmer hade jämte den
patriciska adeln de stora plebejiska ätter, som från år 399 f. Kr. uppstigit till
presidentskapet i republiken, framträdt och gemensamt bildat nobilitetens adel eller ämbetsadeln,
som så småningom fann sitt politiska uttryck i senaten. Denna korporation, hvilken
förutvarande ämbetsmän tillhörde på lifstid, lyckades tvinga de ämbetsmän, som
utgingo från samma krets och stånd, att uppträda såsom instruerade funktionärer, ja,
detta lyckades för senaten till och med gentemot konsulatet genom förbindelse med
folktribunatet. Mot en konsul, som ej ville foga sig efter senaten, var åtminstone
en bland tio tribuner alltid att påräkna till uppträdande, och mera behöfdes ej
för att lamslå äfven den mest egensinnige konsul och böja honom inför senaten.
Senatens öfvervikt öfver ämbetsmännen visade sin största praktiska betydelse i
utbildningen af en fast och orubblig tradition, hvartill världshistorien blott två gånger
sett något liknande, nämligen i republiken Venedig och i den romerska kyrkans
politik. Den årliga omväxlingen af konsuler hade lätt kunnat föra till alla farorna
af en zig-zagpolitik, men senaten ville alltid ett och detsamma: Roms makt och
storhet. Senaten anvisade fältherrarne deras vägar och förstod att dirigera massorna.
Senaten fick upplefva förnimmelsen af sin högsta storhet, då den, omedelbart efter
afslutandet af kriget med Hannibal, genomdref beslutet om ett impopulärt krig, som förde
Roms vapen mot öster och bar Roms herravälde från Västerlandet in i hellenismens
värld. Men ännu ligga två generationer mellan afslutandet af det italiska förbundet
och kriget mot konung Philippos. Först måste Sicilien vinnas och Karthago slås till
marfcen; först därefter gick det mot Makedonien och Grekland. Efter Västerlandet
kom turen till Österlandet.
11. Makedonien och statsförbunden i Grekland.
Segern vid Pydna gaf romarne herraväldet öfver Makedonien år 168 f. Kr. Genom
konung Perseus’ nederlag föll med honom Antigonidernas hus, som i mer än hundra år
hade utan afbrott hållit sig kvar på Makedoniens tron, alltsedan Antigonos Gonatas,
en son af Demetrios Poliorketes och den gamle Antigonos’ sonson, år 277 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0427.html
