Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Inbördeskriget och Caesars monarki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INBÖRDESKRIGET OCH (LESARS MONARKI.
491
Caecilia Metellas graf vid Via Appia. Från republikens sista tid.
Efter fotografi af Anderson, Rom.
46 f. Kr. segrade han öfver konung Juba vid Thapsus. Cato dödade sig därefter i
Utika. Redan i april år 46 f. Kr. blef Caesar diktator på 10 år med Lepidus såsom
rytteriöfverste och återvände i slutet af juli till Rom. Men i Spanien reste sig
Pompeji söner, Cn. Pompejus och Sextus Pompejus, och än en gång drog Csesar
i fält till Spanien. Den 17 mars år 45 f. Kr. segrade han vid Munda nordöst om
Gades öfver Cn. Pompejus. I början af oktober samma år intågade han i Rom
såsom triumfator. Sedan lemnade han aldrig hufvudstaden, till krig mot
par-therna kom det ej.
Efter sin återkomst från Afrika började Caesar statens reorganisation, det
andra spanska kriget afbröt den, men efter segern öfver Pompeji söner
återupptog han verket med ifver, l själfva Rom ämnade han bebygga Marsfältet och genom
att omlägga Tiberns flodbädd skydda staden mot öfversvämningar. Fucinosjön
ville han torrlägga och genom en Tiberkanal till Tarracina afleda Pontinska
träskens vatten. Från Tibern skulle en stor härväg leda öfver Apenninerna och gå fram
till Adriatiska hafvet. Han ämnade äfven föra en kanal genom Korintiska näset.
Vidare umgicks han med planen att reformera civilrätten; municipalrätten har han
verkligen ordnat genom en omfattande allmän lag, hvars ordalydelse ännu är oss
bevarad. Dessutom ordnade han kalendern, som efter honom kallades den julianska.
Framför allt gällde i den inre politiken att ordna förhållandet till senaten, och här
afsåg Caesar att fullfölja och fullborda den utveckling, som G. Gracchus och Marius
hade inledt. Det demokratiska förbundet mellan tribunen och den af folket upphöjda
härföraren hade förkroppsligat sig i Caesars person, och tiden var nu inne att afskaffa
den aristokratiska senatens herravälde. Caesar skadade senaten planmässigt och
systematiskt genom att till senatorer upphöja de mest diskvalificerade subjekt, denna senat
förlorade allt anseende, den behöfde icke heller ega något anseende i den nya
styrelseform, som Caesar planlade. Inom denna nya form fanns ingen plats för senaten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
