Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Den materiella och andliga kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN MATERIELLA OCH ANDLIGA KULTUREN.
557
årligen samlades för gemensamt festfirande, här fanns det glänsande spel och teater,
men här var också hemvist för vetenskapen, här filosof- och talarskolor. Öfverallt
alltså funnos centralpunkter, från hvilka romerskt och helleniskt språk och kultur
genom tusen kanaler utbredde sig öfver riket.
Äfven rikets militärväsen hade bidragit till denna utveckling af stadsväsendet.
Därigenom att invid truppernas ståndläger den till lägret hörande civilbefolkningen,
kvinnor och barn, handlande, leverantörer, handtverkare o. s. v., slog sig ned,
uppstodo formliga lägerstäder, hvilka sedan med tiden försågos med stadsrättigheter, t. ex.
Mainz, Strassburg, Belgrad, Lambaesis i Afrika m. fl. Enär å ena sidan i följd af
truppkårernas sammansättning af soldater tillhörande de mest olikartade folkslag en
beständig denationalisering af
talrika provinsialer egde rum och å
andra sidan lägerstäderna utöfvade
en stark assimileringskraft på den
infödda befolkningen, som icke
sällan sammansmälte till ett helt med
den romerska nybyggarstammen,
har äfven denna art af
stadsbildning kraftigt befordrat
romaniseringen. Slutligen påskyndades denna
process därigenom, att till
grundläggande eller förstärkande af många
borgarsamhällen i provinserna
veteranerna i massa ditskickades,
hvarigenom dessa samhällen redan från
början erhöllo en talrik befolkning
med romerskt språk, hvarpå t. ex.
Merida (Emerita Augusta) i Spanien
är ett typiskt exempel.
Öfver hufvud taget kunna vi
särskildt i Spanien tydligt iakttaga,
hvilka framsteg stadsgrundläggning,
stadsförfattning och med denna
romaniseringen gjort. Södra och östra
Spanien hade redan fullständigt
ro-maniserats i första århundradet af
kejsartiden. Södra Spanien,
provinsen Bsetica med hufvudstaden
Corduba, räknade enligt Plinius
115 städer, af hvilka 17 med
romersk borgarrätt, t. ex. den rika
sjöstaden Gades, och 29 med
latinsk, d. v. s. med den
öfvergångs-rätt, som gaf åtminstone dem,
som fått ett ämbete i samhället.
Pompejiansk väggmålning: Perseus o. Andromeda.
Efter Hermann, Denkmäler der Malerei des Altcrtums,
F. Bruckmann A. G.
full borgarrätt och som för ifrågavarande städer
ofta utgjorde ett trappsteg till uppflyttningen i den högsta stadsklassen. Det hitre
Spanien med hufvudstaden Tarraco räknade vid samma tid 179 städer, bland hvilka
25 med romersk och 18 med latinsk rätt. Områden med rent landtlig författning
voro i ständigt aftagande, och redan under Vespasianus vcTro romerskt språk och
romersk kultur så utbredda, att han åt samtliga spanska samhällen kunde bevilja en
fri stadsförfattning i den latinska rättens form.
Hvad Gallien angår, så var naturligtvis romaniseringen mest intensiv i söder, i
provinsen Narbonensis, där vid sidan af det äldre Narbo (Narbonne) redan alltifrån
Caesars och Augusti tid en rad af kolonier med romersk rätt såsom Arelate (Arles),
Forum Julii (Frejus), Aquce Sextice (Aix) och latinska samhällen, såsom Nemausus
(Nimes) grundlades och utvecklade ett rikt kulturlif, om hvilket ännu vittnesbörd
frambäres af en rikedom af minnesmärken, af hvilka vi här nämna endast amfiteatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
