Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Medeltidens historiska innebörd (Harald Hjärne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
tiden tillbakaskötos hedendomens råmärken i nordöstra Europa genom tyskars,
danskars och svenskars eröfrande kolonisationer inom slaviska och finska områden.
Det trettonde århundradet betecknar på samma gång påfvedömets och den latinska
medeltidskulturens högsta maktutveckling.
Det inleddes med det s. k. »fjärde korståget», som i själfva verket utgör den
stora afgörande katastrofen för det byzantinska riket och hela den österländska
kristenheten. Konstantinopel eröfrades och plundrades af venezianerna och den
franska korsriddarhären. Ett latinskt kejsardöme upprättades jämte ett latinskt
patriarkat under Roms öfverhöghet. Största delen af riket, så långt som det föll i
eröfrarnes händer, utskiftades i län såsom franska och italienska kolonier. Visser-
ligen egde det latinska kejsardömet ej länge bestånd, men det grekiska, som återkom
till Konstantinopel, förblef blott en sönderfallande småstat. Splittringen och oredan
på hela Balkanhalfön fortfor och förvärrades, under ständiga fejder mellan alla slags
höfdingar och folk, medan Mindre Asien fylldes af länge lika splittrade turkiska
furstendömen.
Så följde den fruktansvärdaste af alla turkiska folkvandringar, den tatariska eller
mongoliska, som genom Rysslands underkufvande ytterligare sprängde den öster-
ländska kristenhetens sammanhang, och som genom sina härjningar och massakrer
öfver hela det islamitiska Asien tillfogade dess kultur oläkliga skador. Men för
Västerlandet betydde dessa omhvälfningar i det hela taget en vändning till högre
och friare utsikter. Sedan de värsta stormarne brusat ut, -stadgade sig för ett år-
hundrade under kinesiskt inflytande de tatariska storkanernas välde till ett ofantligt
fridlyst område för främmande gäster från alla håll. Påfliga missioner färdades
med italienska handelskaravaner från de under tatariskt skydd anlagda genuesiska
kolonierna vid Svarta hafvet öfver stepperna genom Centralasien ända till Pe-king.
Det var Europas första omedelbara bekantskap med den östasiatiska kulturen.
Denna samfärdsel har i hög grad bidragit att skapa det materiella underlaget för
den kommande italienska renässansen. Och genom ryktena om det »guldrika»
Zipangu (Japan) i yttersta Östern väcktes de första förhoppningarne om det mål,
som man sedan sträfvade att uppnå med sjöfärderna tvärs öfver jordklotet från väster.
Hela detta tidehvarf är fullt af lysande påfliga triumfer: de stora generalkonci-
lierna med sina bannlysningar och skiljedomar, det albigensiska kätteriets utrotande,
inkvisitionens upprättande, dominikanernas och franciskanernas bemyndigande såsom
påfvens rikspolis och riksmilis, dekretallagstiftningens fullbordan, Hohenstaufernas
störtande och Tyska rikets förfall. Och samtidigt formulerar den skolastiska veten-
skapen, med den aristoteliska logikens och metafysikens tillhjälp, det system, som
var afsedt att till evärdelig tid befästa den segrande kyrkans lära och tukt.
Ännu fattades blott, tycktes det, den högtidliga förkunnelsen af det så fram-
gångsrikt eftersträfvade världsherradömet. Men då denna förkunnelse kom, i början
af det fjortonde århundradet, då visade sig uppenbart, att äfven detta ideal var
oåterkalieligen dömdt att förblekna. De krafter, som påfvedömet själft hade fostrat,
vände sig, till en början under det fullmyndiga franska konungadömets ledning,
emot dess anspråk på att bringa kulturutvecklingen till en orubblig fulländning.
De följande båda seklen kunna betraktas såsom en inledning till nyare tiden,
för så vidt som de förbereda de egentliga medeltidsidealens upplösning.
Harald Hjärne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
