Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Klosterfolk och anakoreter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Lydnaden». Allegorisk framställning af franciskanernas dygder.
Freskomålning af Giotto di Bondone i kryptan under klosterkyrkan i Assisi.
15. Klosterfolk och anakoreter.
Man skall döma mildare öfver de ofvaii berörda missbruken i det kyrkliga
prebendeväsendet, om man betänker, att stiftelser och kyrkor i allmänhet voro grun-
dade af den härskande klassen eller åtminstone blifvit utvidgade och riktade genom
donationer af densamma.
Enligt tidens uppfattning hade dessa kretsar en grundad rätt att få sina söner
och döttrar försörjda i dylika stiftelser. Detsamma framträdde ännu tydligare i
klosterväsendets utveckling. Munkar äro i och för sig inga andliga utan lekmän, men
munkväsendet var en produkt af det kyrkliga lifvet och ett viktigt led i medeltidens
kyrkliga organisation. Klostren stodo därför under uppsikt af kyrkliga myndigheter.
Äfven voro många munkar prästvigda, och det fanns grupper af präster, som lefde
gemensamt enligt munkarnes regler. Munkväsendet har framsprungit ur det mänskliga
hjärtats behof att genom sträng tuktan af kroppen bryta begärelsens udd. Ut
arctiori se vita et eremi squalore constringeret (För att lägga band på sig genom ett
knappare lefnadssätt och ödemarkens torftighet) heter det i Vita Sturmi om den unge
bayrare, som under Bonifatii ledning grundade klostret Fulda, »Att blifva Gudi
behagligare och att mera närma sig Gud, än det syntes möjligt i lifvets oro och
de frestelser, som redan lågo dolda i den dagliga sysselsättningen.» Kristendomen
har detta drag liksom islam och de indiska religionerna, endast långt mera mått-
fullt. Man kan däri se ett bevis på kristendomens större förmåga att skapa kultur,
men denna förklaring är icke ensam tillräcklig. Den västerländska kristenhetens
sundare statliga och sociala utveckling har bevarat den kristna kyrkan [från att
nedsjunka i den afgrund af dåraktigt själfplågeri, som ännu i dag står vidöppen i det
indiska lifvet vid sidan af den mest djupsinniga betraktelse af Gud och världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
