Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
mindre tydligt hos egypterna, där staten hvilar på bondeklassen. Aldrig har egyptern
uppgifvit sin egenart. Därmed sammanhänger en tendens till förstelning i traditionella
former. Egyptern saknade kraft att med sitt eget väsen införlifva större, i etnografiskt hän-
seende nya och främmande beståndsdelar. Liksom egypterna förblifva äfven de ariska
inderna inskränkta till sitt eget land och sträfva icke efter expansion. Med sällsynt seghet
hafva de ända till närvarande tid behållit sina nationella drag, sådana de framträda
fullt utpräglade redan i äldsta tider. De skilja sig dock från de förstelnade egyp-
terna genom sina ojämförligt rikare och djupare själsanlag och sina större ut-
vecklingsmöjligheter. Till de folk, som växt samman med sin jord och därför
präglas af särskildt karakteristiska anlag och väsensdrag, höra äfven japanerna. Natio-
nens starka inre sammanslutning, som tager sig uttryck i en lidelsefullt betonad national-
känsla, blir ytterligare stegrad till följd af landets önatur. Äfven där äro de traditio-
nella åskådningarne mäktigt verkande krafter. Japan har blott ett annat historiskt tem-
perament, det ar lidelsefullt inriktadt på lifvet och striden. Men det klassiska exemplet
på den makt, som ett fast samband mellan folket och jorden utöfvar, se vi i Kina.
Om någonsin en kultur äfven haft sitt ursprung inom sitt historiska område, sa ar det
Kinas. Jordbrukssamhällena och deras primitiva organisation utgöra den kinesiska
statens kärna. Den kinesiska maktens utbredning ar i grunden ingenting annat an
en fortskridande utvidgning af det odlade landet och ett betryggande af detsamma
genom stora skyddsvallar. Intet historiskt område har visat sig ega en sådan kraft
till själf be varelse som Kina. Det ar den enda stat, som alltsedan den första gry-
ningen af historiskt lif ända till närvarande stund förblifvit beståndande och bevarat
sitt innersta väsen. Och dess folk har dock ingalunda fört en isolerad, ständigt fredlig
och lugn tillvaro. Men i alla stormar, som Kina upplefvat, har det kinesiska bonde-
ståndets kärnfriska kraft och rasens hemlighetsfulla förmåga att hålla sig uppe icke
blott hållit stånd mot utan öfvervunnit alla inträngande främmande makter. Den
starkaste andliga påverkan Kina varit utsatt för, buddismen, har här omformats på
ett sådant sätt, att det kinesiska väsendet fått en bestämd öfvervikt.
Motsatsen mellan nomader och bofaste, som i sa många afseenden varit bestäm-
mande för Asiens öden, kommer bi. a. också till uttryck i dess kulturhistoria.
Blott de bofasta folken veta af en historisk tradition. Egypter, babylonier och kineser
hafva alltsedan äldsta tid sörjt för att deras historiska erfarenhet skulle på ett betryg-
gande sätt öfverlemnas till eftervärlden. De sydarabiska kulturstaterna ega i sina
inskrifter ett rikhaltigt historiskt material, som icke har någon motsvarighet hos de
nordarabiska beduinerna. Som ett undantag kunna inderna betraktas, det enda stora
kulturfolk, som icke eger någon verkligt historisk bakgrund. Först då ett folk börjar
se sina historiska erfarenheter och förhållanden i sammanhang med sitt nutidslif, först
när dess historiska sinne vaknar, kan det frambringa ett epos. Vi finna en hjälte-
diktning endast där, hvarest det finnes en bofast kultur. Däremot sakna nomadfolken
egen historisk tradition och därför också epos. Nomaden tränger i sin traktan efter
byte in i kulturlandet för att här slutligen, kvarhållen af tillgången på vatten och
fruktbar jord, själf slå sig ned och blifva bofast. Men någon varaktig betydelse
hafva nomadfolken aldrig haft, åtminstone icke när de bevarat sin egenart. Hvarken
Arabiens beduiner eller Djingis-käns skaror hafva någonsin förmått grunda en varak-
tig politisk organisation.
Från världshistorisk synpunkt sönderfaller Asiens historia i två stora händelse-
förlopp, själfva hufvudtrådarne i sa godt som hela mänsklighetens historiska lif, om
man bortser från det forna Amerikas säregna ställning. Asien kan uppdelas i en
västlig och en östlig kulturkrets. Hvardera ar bildad af två ursprungliga, olik-
artade men ofta i hvarandras öden och utveckling ingripande kulturområden. Den
västra kretsen har sina äldsta historiska skådeplatser i Babylonien och Egypten. Vid
sidan af dessa gamla kulturmakter påträffa vi också ett område med en egenartad
prägel i Mindre Asien, där hettiterna äro den ledande makten. Först i en senare tid
tränga i och med mederna och perserna indogermanska folk in på detta område.
Den västasiatiska kulturkretsen har redan tidigt utsträckt sitt välde öfver Medelhafvets
kustland, den helleniseras af Alexander och infogas därefter i det romerska riket
Såsom en del af det byzantinska riket ingår den i den kristnade Medelhafskulturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
