- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
xx

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.
dernas stat förenar hela Västasien till en politisk enhet, som i organisation och för-
valtning söker sin like. Den persiska makten drifver världspolitik. Den fattar fast
fot på andra sidan Indiska oceanen och lägger beslag på Medelhafvets kustland. Här
kommer det till den följdrikaste sammanstötningen mellan Europa och Asien. Slaget
vid Salamis betecknar en vändpunkt i världshistorien, ty det fällde utslaget till förmån
för hellenernas och därmed för Europas andliga själfständighet. Alexander den Stores
uppträdande ar därnäst epokbildande såväl i den politiska historien som i kulturhistorien.
Hellenismen gör sitt intåg i Asien och verkar öfverallt befruktande på den gamla kulturen
inom tankens, konstens, stats- och samhällslifvets områden. Alexander uppbars af en
viss riktning inom det grekiska tänkandet, han förverkligade ideen om en kulturge-
menskap af alla de bildade folken, i hvilken de gamla motsatserna inom det trångt be-
gränsade grekiska stamsamhället hade utmynnat under loppet af det fjärde århundradet.
Vid sidan af den våldsamt upprörda västasiatiska världen hafva Kina och Indien
lefvat sitt egenartade lif. Visserligen hafva båda redan före denna tid icke saknat hvarje-
lianda förbindelser med Västern. Babylonien har haft beröring med Indien, och otvif-
velaktigt stod redan Akemenidernas välde i förbindelse med Kina. Emellertid ar det
först hellenismen, som verkligen gör försöket att öppna äfven dessa aflägsna land.
Alexanders tåg till Indien betecknar Västerns första närmande till Indien. Ehuru
detta närmande aldrig gaf upphof till någon historisk kulturgemenskap, utgingo
likväl från Indien vissa nya ideer och uppslag, framför allt på de filosofiska och religiösa
områdena. Medan grekerna med sin för alla intryck öppna själ och sin utomordentliga
uppfattnings- och anpassningsförmåga förstodo att hemta lärdomar af alla kulturfolk,
förblef däremot den indiska folkkaraktären oberörd och sluten inom sig själf. Endast
den hellenistiska konsten har i nordvästra Indien vunnit ett icke obetydligt insteg.
I och med upplösningen af Alexander den Stores världsrike vakna snart åter Asiens
nationella krafter. Medan de hellenistiska staterna växa upp under grekiska dyna-
stier, vinner Iran under Arsaciderna och Sasaniderna en själfständig politisk tillvaro,
som på nytt gör motsatsen mellan Orienten och Europa aktuell. Men äfven det
strängt afslutna mellanpersiska riket förmår att låta Irans andliga krafter göra sig
gällande på ett verkningsfullt sätt. I Sasanidernas välde har åter tanken på en
enhetlig västasiatisk stat vuxit fram. Samtidigt gick dess sträfvan ut på att medelst
en synkretistisk världsreligion på persisk grund sammansmälta de olika tankebanorna.
Visserligen blef det Irans öde, att Zarathustras i prästerliga ceremonier förstelnade religion
i förbund med statsmakten lyckades döda alla frön till nytt lif. I striderna med
Östrom hade Iran uttömt sin fysiska kraft, och det måste sålunda duka under för
det arabiska angreppet. Men den iraniska andens skapardrift blef frigjord i och med
det sasanidiska väldets undergång. Iran inträdde nu i en ny världskultur, som både
positivt och negativt bidrog att väcka dess slumrande krafter. Den persiska kultu-
rens blomstringstid inträdde först under islam, som aldrig förmått att grundligt
omskapa den persiska folksjälen.
Af sitt eget hafva hvarken islam eller araberna kunnat komma med något, som
varit i stånd att rikta den europeiska kulturen. Men till följd af islams utbredning
bland gamla kulturfolk upptog den i sig ett rikt kulturarf. Den muhammedanska
kulturen .ar i verkligheten en blandning af kunskaper, konststilar och tankar af
mycket olika ursprung. Den kraft, hvarmed inom islam främmande kulturelement
gripas och smältas, ar lika stark som dess politiska maktutvidgning varit omfattande.
Denna kulturs betydelse ligger emellertid väsentligen i dess förbindande och förmed-
lande verkningar. Grekisk bildning, särskildt hvad som tillhörde de reala ämnes-
grupperna, öfvertogs af araberna i Syrien och förmedlades af dem till Västerlandet.
Det indiska siffersystemet och kinesernas stora tekniska uppfinningar kommo genom
arabisk förmedling till Europa. Framför allt i fråga om astronomi, medicin och
filosofi hafva araberna genom sina rikare kunskaper väsentligt bidragit att höja den
andliga odlingen i Europa. Det kan ej förnekas, att Europas medeltid har denna i
arabisk dräkt framträdande mäktiga kultur att tacka för den andliga fördjupning och
det inre afståndstagande från det egna väsendet, som med tiden möjliggjorde en kritik
af den medeltida världsåskådningen och bidrog att framkalla dess upplösning.
De mongoliska nomadernas förhärjande inbrott gör slut på en lång period af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free