- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
149

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Muhammed, arabernas profet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUHAMMED, ARABERNAS PROFET.

149

Muhammed belägrande en borg. Arabisk miniatyr från ar 1314-1315.
En af de ytterligt sällsynta afbildningarne af profeten. Efter Library of the Royal Asiatic Society, London.
Jemen hade besatt, stötte Kälid ibn el-Walld på ett kortvarigt motstånd. Utan
allvarlig kamp underkastade sig nu staden sin store son, som den för åtta ar sedan
hade drifvit i landsflykt.
Anländ till Kaaba gick Muhammed sju gånger omkring helgedomen, och för hvarje
gång vidrörde han vördnadsfullt den svarta stenen. Därmed upptog han denna det hed-
niska Mekkas ritus i sin nya religionen. De i templet uppställda afgudabilderna lät han
förstöra och fordrade därjämte, att man skulle utlemna del privathusen ännu befintliga
afgudabilderna. Dock begärde han icke af sina medborgare, att de genast skulle
omvända sig till islam. Blott fyra af sina forna vedersakare, lät han med lifvet plikta
för deras särskildt svåra förseelser. Mot de andra visade han sig sa nådig, att han
till och med väckte sina medinensiska anhängares oro. Deras fruktan, att han skulle
stanna i Mekka, visade sig dock snart vara ogrundad.
Endast under fjorton dagars tid fick Muhammed i fädernestaden glädja sig åt
sin stora framgång. Under tiden hade ett olycksbådande moln sammandragit sig
mot honom. Takifiterna, invånarne i Täif, Mekkas grannstad i söder, hade förenat
sig med de besläktade Hawäsin, en i Nedjd vida utbredd beduinstam. En för
arabiska förhållanden väldig förbundshär om 30,000 man hade slagit läger vid
Honain. Då Muhammed ryckte emot dem, läto beduinerna, som utgjorde förtruppen,
sig i början öfverväldigas af fienderna, men hans trogna Medinatruppers ståndaktiga
lugn kunde de förbundne trots sin öfvermakt icke rubba. Visserligen lyckades de
fleste af Hawäsin att undkomma till Täif, då Muhammeds beduiner i ett olägligt
ögonblick råkade erinra sig sin frändskap med dem och på grund häraf bedrefvo
förföljandet lamt. Men i deras lagar föll ett rikt byte i segrarnes händer. Härigenom
fick profeten senare ett önskadt tillfälle att genom »hjärtevinnande» gåfvor stärka
sina nyomvända landmän i tron.
Muhammeds krigståg mot staden Täif själf blef icke lika lyckligt. Han ryckte
omedelbart efter slaget vid Honain fram mot staden utan att uppehålla sig med för-
delningen af bytet. Takifiterna gjorde emellertid ett hårdnackadt motstånd, som han
icke förmådde bryta, enar de oupphörligen förstodo att sätta eld på hans primitiva
belägringsmaskiner. Redan efter fjorton dagar uppgaf han det föga lockande företaget
och återvände till sitt i slagfältets närhet kvarlemnade byte. Här infunno sig nu
snart hos honom många af de beduiner, som flytt till Täif, för att som lön för sin
omvändelse återfå sina egodelar och anhöriga. Sålunda kunde han utan bekymmer
lemna efter sig de i Täif fortfarande innestängda hedningarne, eftersom de nu höllos
i schack af sina forna bundsförvanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free