- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
210

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Perser och turkar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
islam. Det var sunnitismens klara och nyktra trosinnehåll, som tilltalade dessa
nomaders enkla sinnen, och de omfattade det med hela kraften af sina ännu oför-
därfvade och af hänförelse mäktiga själar. Seldjuks stam spelade snart en roll i
striderna mellan ilek-känerna och sultanerna af Gasna. Hans sonsöner Togrul-bek
och Däud lyckades efter ett första felslaget försök att bemäktiga sig Samarkand och
Bokära rycka Korasan från den dåvarande sultanen af Gasna, den store Mahmuds
son och efterträdare, Masud. Däud lät i Merv och Togrul-bek i Naischäpur läsa
fredagsbönen i sitt namn. Då tronstrider snart utbröto mellan olika medlemmar af
den gasnavidiska dynastien, kunde Seldjukerna snart ytterligare utbreda sin makt
på deras bekostnad. De eröfrade Kovaresmien äfvensom Tabaristän och redan ar 1043
lade de härtill -det persiska Irak. Utan svårighet gjorde de slut på det bujidiska
väldet i Persien. Ar 1049 eröfrade de Armenien och kort därpå Äserbeidjän. Sitt
residens flyttade de samtidigt alltmera åt väster, först till Raj och sedermera
till Ispahän.
Det var sålunda icke underligt, att den samtidige kalifen i Bagdad Käim (1031 -
1075) i stället för sin bujidiske förmyndare, som for öfrigt själf i sin tur fått afstå
sin makt till en turkisk officer Basaslri, önskade sig Österns nye härskare till
beskyddare. Då Togrul-bek ar 1055 uppehöll sig i Holwän, lät kalifen erbjuda
honom »kutba», d. v. s. att hans namn skulle nämnas i kyrkobönen, i Babylonien.
Den siste Bujiden el-Melik er-Rah!m dog ar 1058 i fängelse i Kaj. Seldjukerna
lyckades emellertid icke lika lätt göra sig af med Basaslri. Denne slog Togrul-beks
brorson Kutulmisch ar 1056 vid Sindjär och trädde sedan i förbindelse med
Togrul-beks broder Inäl, som af denne fått Mosuls förvaltning sig anförtrodd. Basaslri
lyckades förmå honom till uppror, och medan Togrul-bek vände sig mot sin broder,
öfverföll han ar 1058 den på trupper blottade hufvudstaden, bortförde kalifen till
Ana i Armenien och lät läsa kyrkobönen för den i Egypten regerande Fätimiden
Mustansir, visserligen mot dennes vilja. Sedan Togrul-bek fängslat sin broder och
straffat honom med döden, återvände han till Bagdad och befriade kalifen ur hans
fångenskap. Basaslri hade flytt för honom till Wäsit och stupade i striden mot
hans trupper.
Togrul-bek dog ar 1063 och efterträddes af sin brorson, den ofvannämnde Däuds
son Alp Arslän. Denne utvidgade åt alla håll sitt rikes gränser. I öster slog han
under sig furstendömet Subrän mellan Bost och Kabul, i väster ledde han flere
gånger personligen den egentligen aldrig hvilande kampen med byzantincrna och
fråntog Fätimiderna deras besittningar i Mesopotamien och Syrien ända till Damas-
kus. Då han var stadd på fälttåg på andra sidan Oxus för att återvinna sin släkts
stamland, blef han i december 1072 mördad af en upprorsman, som han ämnade
lata skjuta.
Förmynderskapet för sin ännu omyndige son Melik-schäh hade han anförtrott åt
visiren Nisäm el-Mulk, hvilken redan hade varit i tjenst hos hans fader. Under
Nisäm el-Mulks styrelse inträdde for Persien och Babylonien ännu en gång en
relativ blomstringstid. Visiren eller atäbegen, som han hette i egenskap af sultanens
förmyndare, har visserligen delvis den omständigheten att tacka för sin berömmelse,
att han gynnade de lärde, i synnerhet teologerna. För dessa sörjde han förträffligt
genom upprättandet af den ena läroanstalten (medrese) efter den andra i rikets alla
viktigare städer. Hans mest berömda stiftelse var skolan Nisamlja i Bagdad, där
ett stort antal framstående vetenskapsmän verkade. Sålunda fick den arabiska
litteraturen ännu under turkarnes valde upplefva en glädjande efterblomstring. Vid
denna tid verkade i Basra språkkonstnären Hariri, som gjort sig särskildt berömd
genom sin glänsande behandling af makämer. Denna konstart, som går ut på att
gifva en med uddiga kvickheter kryddad skildring af resandes upplevelser på skilda
orter, har genom Riickerts efterbildningar i hans moderna redaktion af »Abu, Saids
förvandlingar» blifvit känd af de litterärt intresserade i Europa. Under Nisäm el-
Mulks särskilda beskydd verkade islams siste store teologiske tänkare, Gasäli, först i
Naischäpur, sedan vid Nisamlja i Bagdad. Denna senare befattning nedlade han
emellertid ar 1095 för att under ett fritt vandringslif söka vinna klarhet öfver alla
de frågor, i hvilka han sväfvade mellan tro och tvifvel. Alltmer trädde nu för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free