Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Sagotiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 A. CONRADY, KINA.
framhållit), att dessa inkräktare alldeles icke kunnat vara något barbarfolk - åt-
minstone icke i högre grad an kineserna själfva, ty kulturen tyckes å ömse håll
hafva varit af samma art och nått samma utveckling. Och detta ar just ett af
hufvudskälen, hvarför jag ar böjd att vid sidan af detta nordkinesiska kulturcentrum
äfven antaga ett sydkinesiskt (ungefär omkring nedre Yang-tse).
Men icke endast mot mänskliga fiender utan äfven mot elementens blinda raseri
måste det unga riket vid denna tid värna sin tillvaro. Vid sidan af kampen med
Miao-tse står som en andra väldig märkessten inbrottet och kufvandet af en väldig
öfversvämning, hvars ofantliga vattenmassa enligt den högstämda skildringen i Shu-king
»omfamnade bergen, begrafde kullarne och hotande vältrade sig mot himmelen». En
syndaflod! Men den har föga gemensamt med den bibliska och dess paralleller. Den
ar en rent kinesisk naturtilldragelse och går tillbaka till en fruktansvärd öfversvämning
inom alla flodområden, särskildt i Hoang-ho-nätet, hvilken man med Richthofen torde
böra härleda från en utomordentligt stark jordbäfning, sa mycket mer som den gamle
jordskakaren Kung-kung tyckes vara invecklad i saken. Också har dess reglerande
enligt traditionen kostat århundradens kamp, ty de fruktlösa försök att bygga dam-
mar mot densamma, som företogos särskildt af Kun, uppfylla hela Yaos tid, och verket
fullbordades först vid slutet af Shuns regering genom den store Yus titaniska arbete
under loppet af tretton ar. En dylik tidrymd behöfver man nog icke heller draga sig
for att tillmäta den. Men å andra sidan vore det kanske skäl att undersöka, om icke
här åter kunde föreligga en vertikal anordning i stället för en horisontal, d. v. s. om
icke möjligen det likartade och ungefär samtidiga arbetet af olika provinshjältar om-
redigerats till en kronologisk kedja och således flere ursprungligen själfständiga flodsagor
sammanarbetats till en enhet. Ty att det funnits dylika, synes mig t. ex. framgå af den
tidigt upptecknade sagan om Tai-tai, hvilken reglerade Fen och Tao och gjorde den
stora slätten beboelig (det senare betecknas annars som ett af Yiisverk); just denna saga
härstammar antagligen från ett ursprungligen icke-kinesiskt område, emedan Fen-ho
icke uppräknas bland de af Yii reglerade floderna. Stundom har nog också ett arbete
inordnats i kampen mot den stora öfversvämningen, fastän det ursprungligen endast
varit fråga om en torrläggning af någon sumpig floddal.
Men hur därmed an må förhålla sig, sa har ända sedan äldsta tider all berömmelse
samlat sig kring denne Yu, »utan hvilken vi väl vore fiskar» såsom det heter i Tso-
chwan med en skämtsam ordlek, och man har därför också kallas honom för Kinas
Noak. Men man skulle snarare kunna kalla honom för dess Herkules, ty allt det som
traditionen tillskriver honom af kanalarbeten, bortsprängande af väldiga berg, vägan-
läggningar och åtgärder för den allmänna säkerheten, kan endast jämföras med Herkules’
verk. Och egendomligt nog ar den kinesiska flodsagan själf, sådan den berättas i Shan-
hai-king omkr. tredje till fjärde århundradena f. Kr., egnad att fora tanken på en dylik
jämförelse, i det den gör de nio floderna till en drake, en niohöfdad hydra, öfver
hvars jättekropp, med dess hela landet förpestande blod, odjurets besegrare uppreser
ett tempel. Huruvida här möjligen föreligger något utländskt inflytande, vågar jag icke
afgöra. Men i hvarje fall ar detta en yngre form, hvilket framgår redan af en flyktig
jämförelse med den i all sin osannolikhet jämförelsevis nyktra framställning, som finnes
antydd i Shi-king och annorstädes men först och utförligast förtäljes i Yii-kung. Jag
har redan här ofvan fäst uppmärksamheten på denna intressanta bok och framlagt min
uppfattning därom, men dess betydelse rättfärdigar en mera ingående granskning. Dess
första och största del utgöres af en beskrifning på de »nio provinserna», eller, som man
vanligen antager, det dåtida Kina. Den angifver först deras utsträckning, men på ett sådant
salt, att de yttre gränserna antingen.äro approximativa och sväfvande eller, såsom i
väster, geografiskt sedt omöjliga. Därpå följa allahanda upplysningar om bergsprängningar
och vattenregleringar, noggranna statistiska uppgifter om jordens kvalitet, afkastning
och afgifter, likasom äfven om de olika områdenas produkter, hvilka i beskrifningen gå
under namnet »tribut», och slutligen en beskrifning på den väg, på hvilken dessa beford-
rades till regeringens säte, södra Shan-si. I skildringen af gränsprovinserna finnes
äfven bifogade eller inströdda en del notiser om barbarstammarne och hvad man fick från
dem. Den andra delen innehåller utom ed schematisk indelning, hvilken som sagdt
visar sig vara en politisk utopi, en utförlig oro- och hydrografi öfver hela det beskrifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
