Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNTIDEN. 529
hälften af Shu-king och Shi-king handlar hufvudsakligen om allmänna och faktiska
förhållanden; Chow-li, som väl i hufvudsak redan planlagts af Fahs ädle broder Chow-
kung - ty dess ofantliga här af ämbetsmän kan med hänsyn till de iakttagelser man
gjort hos andra naturfolk knappast framdragas som ett bevis häremot - och den något
yngre men af allt att döma också från denna tid härstammande Ngi-li handla däremot
om //, d. v. s. om religion, goda seder, ritual eller hur nian nu vill återgifva detta
oöfversättliga ord, som i en enda stafvelse sammanfattar allt, som gifver kinesens lif
dess etiska innehåll. Ty hit räknas icke blott de religiösa och moraliska begreppen,
den dygdiga vandeln, utan också iakttagandet af vissa bestämdt fastslagna former:
höflighet mot medmänniskorna, d. ä. ceremoniel och etikett; höflighet mot andevärlden,
d. ä. ritual. I den senare ligger sannolikt utgångspunkten för denna egendomliga upp-
fattning: det ser ut, som om hela ceremoniväsendet ginge tillbaka till den gamla ani-
mismen eller fruktan för de omgifvande andemakterna, som man måste blidka genom
ständiga vördnadsbetygelser och ett ängsligt iakttagande af hvad man ar dem skyldig.
Höfligheten ar ju till sitt Ursprung en produkt af fruktan, och den har således i
grunden samma härkomst som tron - deos fecit Urnor. Men säkerligen har den
realistiska läggningen hos detta folk af verklighetsmänniskor, med deras sinne för
ordning och yttre form, bidragit till denna utveckling. Iakttagandet af de yttre for-
merna har visserligen enligt deras åsikt ei^t moraliskt syfte, nämligen att styra hjärtat
och lidelserna; men detta har ej kunnat hindra, att formen tagits för innehållet och
att sedlighetens begrepp sammanblandats med sedvänjans och den yttre anständighetens.
Då* det också öfverallt och allestädes fattas i förhållande till staten, som ju for
kinesen rent af var ett religiöst begrepp, sa ar det icke egnadt att förvåna, att man
i dessa bägge läroböcker i praktisk moral finner just denna formella sida betonad,
sa mycket mindre som de äro skrifna blott för de högre stånden. I själfva verket
ar Chow-li en idealistisk statsförfattning på grundval af Ii i dess betydelse af en otad-
lig vandel, medan Ngi-li gifver lika minutiösa föreskrifter för gentlemannens privata
och offentliga lif. På grundval af alla dessa olika upplysningar kan man göra sig
en sådan bild af samhället, som här skall tecknas i stora drag.
Grundvalen för hela byggnaden ar liksom förut familjen, men numera den
fädernerättsliga familjen, patriarkatet. Därifrån har man hemtat den sedliga idé,
med hvars hjälp man uppfört hela huset, nämligen pieteten (hiao), d. v. s. det
vördsamma och kärleksfulla underordnandet, hvilket i sin fullständigaste form -
ända till uppgifvandet af den egna viljan och eganderätten - egnas fadern som
familjens öfverhufvud, därnäst modern (hvilken återigen genom ett liknande pietets-
förhållande ar underordnad sin make) och slutligen de äldre bröderna och öfver
hufvud de äldre familjemedlemmarne. Dessas motsvarande skyldighet ar välvillig
omvårdnad, den andra sedliga potensen i detta samhälle. Man ser redan häraf,
att hustrun icke längre ar slafvinnan. Äfven hon står, gifvande och mottagande vörd-
nadsbetygelser, i sin trygga krets af plikter och rättigheter. Till den unga flickan
tages dock föga hänsyn, och till och med furstedottern måste sofva på bara marken,
medan sonen hvilar i bädden. Men utan hustrun kan offret till förfäderna icke
fullbordas - därför ar äktenskapet en grundläggande statsinstitution. Hustrun styr
inom huset, medan mannen härskar utanför, och redan i äldsta tider kunde hon
äfven stundom styra gemålen själf. Vi hafva ett exempel på en kunglig toffelhjälte
i Shu-king. Särskildt hölls dock modern högt i ära, och under de äldsta Chow-fur-
starne finna vi - kanske som en efterverkan af en först helt nyligen öfvervunnen
mödernerätt - ännu spår af en officiell dyrkan af mödrarne liksom äfven af en
ännu friare ställning för kvinnan, då hon rent af betraktades som mannens jämlike.
En kvinna var till och med ännu i tionde århundradet minister.
Då staten blott ar en utvidgning af familjen, sa råda inom denna samma för-
hållanden. I faderns ställe träder fursten, i de äldre brödernas ämbetsmännen,
och likheten kan ytterligare öfverföras på riket, i det att furstarne och ämbets-
männen, i förhållande till konungen som fader, intaga de äldre brödernas plats,
och folket, som betraktas som ett omyndigt barn, tilldelas de yngre brödernas roll.
Slutligen ar religionssystemet endast en projektion af riket, eller såsom Lich-
tenberg uttrycker det: »Gud skapade människan efter sin afbild, d. v. s. människorna
Världshistoria III. . 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
