Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ämbetsmannastatens förfall (795—1185).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅMBETSMAKNASTATEN (645-1185).
603
Tempelgård OCh landsväg. Scen från en rulle med bilder ur munken Ippen Shöninslif (af Mogen Eni 1297).
I templet Kwangikoji i Kioto. Ur Tajima, Selected Relics of Japanese Art XII, Tokio 1906.
Ar 833 fullbordades Ryö-no-gige, den berömda kommentaren till Taiho- och
Yöro-lagarne, hvilken eger ett högt rätts- och kulturhistoriskt värde. Utom den
redan nämnda adelskalendern Seishiroku (eller Shöjiroku; se sid. 600) förtjena de
s. k. shiki eller sanningarne af ceremoniella föreskrifter omnämnas, särskildt den 927
fullbordade Engi-Shiki, sa benämnd efter nengon Engi (eller Yengi, 901-922),
hvari bi. a. 27 af de uräldsta på muntlig tradition hvilande norito finnas skriftligt
upptecknade. Med detta namn betecknas de af Nakatomi-prästerna högtidligt reci-
terade rituella bönerna, hvilka utgöra en viktig del af den nationella shinto-kulten, icke
utan hög poetisk flykt, och gä ut på att angifva orsaken till bönen och uppräkna
de framlagda offergåfvorna.
Mot slutet af Heian-perioden framträda i anslutning till de krigiska förveck-
lingare de första förelöparne till den längre fram sa populära och vida spridda hi-
storiska romanen (Eigwa-Monogatari, Okagami m. fl.), hvilken sa småningom undan-
tränger de visserligen torrare men som historiska källor värdefullare officiella riks-
annalerna. I till hälften sanna, till hälften uppdiktade berättelser, de s. k. mono-
gatari, utmålas och förhärligas de historiska tilldragelserna, särskildt krigen och deras
hjältar, från forntiden ända till samtiden.
På skönlitteraturens område bar Heian-tiden rika frukter. I motsats till de ad-
ministrativa och vetenskapliga verken, som mestadels framträdde i förnäm kinesisk
språkdräkt, begagnade sig denna litteratur af det nationella japanska språket. Här
må nämnas den första officiella samlingen af japanska dikter, Kokinshu (905), som
sa småningom fick en hel rad af efterföljare. I ännu högre grad an under Nära-
tiden gäller det, att hofvets damer hade den största andelen i denna litteratur. Två
arbeten författade af hofdamer mol slutet af 1000-talet gälla som mästerverken inom
hela den klassiska prosalitteraturen. Dessa äro Genji-monogatari af Murasaki
Shikibu, berättelsen om prins Genji, som innehåller en visserligen fritt uppfunnen
men realistisk och färgrik skildring af det sedliga förfallet vid det förvekligade
hofvet i Kioto; samt Makura-no-Soshi (»små häften till hufvudkudde») af den för sin
intellektuella öfverlägsenhet och sarkastiska skärpa vid hofvet verkligt fruktade Sei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
