Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Portugiserna som kolonisatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKS- OCH KOLONIALHISTORIA.
öfvervaka samfärdseln öfver hafven och hålla alla främlingar på afstånd. Med de
inhemska furstarne lefde man så mycket som möjligt i fred och vänskap, uppträdde
däremot sträft och afvisande gent emot muhammedanerna, hvilka man tvåfaldt hatade,
som trosfiender och handelsrivaler. För att stänga de gamla kända vägarne för dem
utsändes redan 1502 en särskild eskader. Portugiserna gjorde sig till de enda mellan-
händerna i fråga om kryddhandeln mellan Väster- och Österlandet. Utan portugi-
siskt pass vågade intet fartyg befara de indiska farvattnen.
Föga eller ofta ingenting alls beviljade portugiserna landets barn, men så mycket
mera utkräfde och togo de. Hemfallna åt alla laster, rå våldsamhet och inskränkt
bigotteri, betraktade de Indien blott som en guldgrufva, ett land att exploatera.
Innehafvarne af stora monopol, giriga ämbetsmän och ett oförståndigt sabel-
välde utsögo landet ofta ända till märgen. Portugiserna blefvo föremål för hat och
förakt. Upprorsrörelserna kunde aldrig riktigt underkufvas. Utan naturliga grund-
valar hvilade portugisernas makt på skräcken och våldet; det var egentligen ett
piratherravälde i stor stil. Det var därför ej underligt, att man hälsade holländare
och engelsmän, när de kommo, såsom befriare ur andligt och världsligt förtryck.
Till och med för moderlandet hafva de transoceaniska förbindelserna icke uteslutande
varit inbringande utan äfven åsamkat det skada. De indiska flottornas underhåll
ställde kraf, som hemlandet ej kunde fylla. Man har beräknat, att mellan 1494 och
1506 ej mindre än 104 fartyg afsändts till Indien, hvaraf blott 72 kommo hem igen.
Ehuru konungen på det mest energiska sätt lät bygga och utrusta skepp, försvårades
likväl hvarje längre resa af brist på sådana. Han sökte därför från annat håll an-
skaffa sjödugliga fartyg och ökade flottorna med sådana skepp, som icke tillhörde
regeringen utan privata köpmän. Dessa stodo under den kunglige amiralens befäl
och skulle deltaga i alla strider och faror, men drefvo handel för egen räkning och
tillgodosågo sina egna intressen, visserligen under statskontroll och mot skatt till
staten. Äfven för öfrigt sammansköto de stora köpmännen en större summa för att
möjliggöra resorna. Portugal har aldrig öfvervunnit denna slitning mellan sina upp-
såt och sin förmåga att utföra dem. Hvad det vann å den ena sidan, förlorade det
genom väldiga omkostnader å den andra.
En tid framåt blef Lissabon Venedigs starkaste medtäflare, men det egde icke
dess anda, dess inre halt. Det var till stor del beroende af rika främlingar, först
och främst italienare och tyskar, som slagit sig ned inom dess murar eller upprättat
faktorier. Sakta men säkert gick Lissabon tillbaka. Såsom det gick med hufvud-
äfven med folket. Den obildade, bigotta och utsväfvande massan,
staden, gick det
öfverhvarshalf-
va barbari till
och med Por-
tugals störste
skald klagar,
förmådde icke
varaktigt höja
sig öfver sin lå-
ga ståndpunkt.
Det saknades en
hederlig och för-
troendeväckan-
de ämbetsman-
naklass, befolk-
ningen pålades
alltför höga
skatter af sta-
ten, och denna
i sin tur utsögs
af myndigheter-
na. Allt och alla,
allra mest rege-
Portugisisk officer i en indisk bärstol.
Ur Hugo Linschotanus, Navigatio in Orientem. Frankfurt 1599.
ringen, bedref
våldspolitik.
När nu landet
tillföll Filip II,
blefvo de portu-
gisiska koloni-
ala svårigheter-
na en börda för
Spanien,ochhär
hade man redan
mer än tillräck-
ligt med bekym-
mer själf. Allt
gick tillbaka,
man lyckades
aldrig helt öf-
vervinna medel-
tiden och måste
således gå un-
der i den nya ti-
dens strömdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
