Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2 Västerländsk kultur och medeltida världsåskådning. Dante.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTERLÄNDSK KULTUR OCH MEDELTIDA. VÄRLDSÅSKÅDNING.
131
Torn, kastell och en af stadportarne i San Gi-
mignano »delle belle torri» vid Poggibonsi i
Toskana (stadsbild från 1200- och 1300-talet).
2. Västerländsk kultur och medeltida världsåskådning. Dante.
I det germansk-romanska Västerlandet hade redan under 1100-talet Frankrikes
förhärskande makt på alla områden tagit sin början. Under det att det tyska kejsar-
dömet förblödde, höjde sig här den första nationalmonarkien. Från Frankrike
understöddes påfvedömet medelst människor och idéer; dess seger öfver kejsardömet
afgjordes genom fransk hjälp. Den kanoniska lagen och karaktären af ett nytt
världsomfattande förbund kommo från Aquitaniens och Burgunds gränser; en efterbild-
ning af denna lag bestämde också normen för det nya ridderskapets väsende. Skolans
latin återvann i poesien en nästan lefvande lätthet. Den återuppväckta filosofien
bjöd på samma språk sin dialektiks skarpt slipade satser, och Abelard (död 1142)
fann det förnyade språket mjukt nog för att på detta allra först utgjuta sitt svårt
pröfvade hjärtas dittills förtegna kval.
Man begaf sig under 1100-talet till Frankrike för att bedrifva lärda studier.
Biskop Otto v. Freising, Barbarossas farbroder, är blott en, den förnämste af de
tyskar, som studerade här. Äfven spanjorer, engelsmän och italienare idkade studier
i Paris. Här är hemlandet för mystikens och skolastikens system. 1200-talets stora
tiggarmunkar gå blott samma väg som 1100-talets kaniker och cistercienser. Med
afseende på kontemplationen och den mystiska hängitvelsen åt de heliga upplef-
velserna och åt tingen som idéernas sinnebilder hafva Bernhard af Clairvaux (Dante,
Paradiset, 32, 33) och helgonen i St. Victor i Paris varit föregångare. I Doctor
Seraphicus Bonaventura har mystikens länge omhuldade underblomma endast slagit
ut. Men den skolmässiga kunskapen om de gudomliga och mänskliga tingen var
likaledes i Paris sammanfogad till skolastikens konstmässiga lärobyggnad. Hvad Doctor
Angelicus, Thomas af Aquino, lärde, det är fransk gotik: besegrandet af den jordiska
tyngden genom den naturliga världsordningens system i dess teologiska förhållande
och de öfvernaturliga tingens system i sinnlig begriplighet. Här äro natur och nåd för-
knippade genom den mest betydande symbolik. Det benådade förståndet beredde
sig att öfvervinna världens meningslösa syndighet och lärde sig att i öfvernaturliga
förbindelsers mysterier ana hela den uppenbarade världens helighet och betydelse.
»Allt förgängligt är blott en bild» (Goethe). En hänförande världsåskådning, som
adlade det allra minsta och manade människans själ och sinne att vinna en för-
djupad uppfattning af sig själf i alla lifsyttringar.
En sådan uppfattning bibringade man äfven konungar och furstar; dess åskåd-
ningssätt trängde genom predikningar ned till folket; man gjorde äfven öfversättningar
och utdrag ur de vidlyftiga arbeten, där systemen framställdes, ungefär som hos Vin-
centius af Beauvais. Likväl som en helhet betraktad, såsom summa theologiae, var
denna vetenskap lärd, latinsk och klerikal. Men nu frambragte samma franska jordmån
under samma århundrade äfven den första litterära lekmannakulturen på folkspråket.
Riddarvisa och äventyrsskildring fmgo här allra först en konstnärlig gestaltning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
