Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3 Hofvens och borgarnes kultur. Nationellt konstspråk och lärd humanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFVETS OCH BORGARNES KULTUR.
141
samma provencalska kultur, och så väl som just påfvarne under den babyloniska
fångenskapen förstodo sig på förvaltningens modernaste teknik och en rationell exploa-
tering af sina finansiella medel, så föga var deras hof obenäget för de sköna konsterna
och de lätta nöjena. Denna underbart tvedräktiga kuria, som var tvungen att hålla
helgon och affärsmän i jämvikt, kunde väl ännu icke fördraga en Boccaccio, men i
den glömde Petrarcas halfsanna patos är en god del af dess anda förkroppsligad.
Petrarca begynte sin bana som skald och som älskare i Avignon, en trubadur i präster-
lig dräkt. Hans föräldrar hade
tidigt skickat honom dit från
hans födelseort Arezzo. Han
skulle blifva rättslärd, men
också hans längtan stod från
det borgerliga yrkets bunden-
het till frihet, från läronormer-
na till människor och världs-
kännedom. Genom sin läs-
ning, sina resor och genom att
anlägga samlingar och åskåd-
liggöra sina intryck leddes
han in på sin egen väg. I bör-
jan diktade han som Dante en-
dast af ett ungdomligt hjärtas
inre erfarenheter, och hans för
själensfinaste skiftningar käns-
liga lyrik klingade ut i out-
tömligt rika toner. Måhända
utgöra hans sonetter och can-
zoner den fulländade afslut-
ningen på hela den äldre kär-
lekspoesien: dessa oändligt
växlande suckar ur ett skälf-
vande hjärta, fylldt af längtan
och hopp, som flyr för män-
niskorna bort till naturen för
att likväl tänka endast of ver
människor.
Men Petrarcas talang ut-
vecklade sig med tiden i helt
universell riktning. Han gjorde
vidsträckta resor och tillhörde
inom kort den stora världen,
hvars mångfaldiga intryck han
mottog med gränslös recepti-
vitet och omsatte i sitt inre.
Han omplanterades till slut
fullständigt i Italiens jordmån, och ingen italienare, icke ens Dante, skulle, redan
under sin lifstid, öfva så djupt inflytande på sina landsmäns litterära kultur.
Falkenerare och pager.
Detalj ur den heliga Ursulas
historia i Akademien i Venedig.
Det gamla Riksitalien framträder nu allt starkare i sin egenart. Det är tills vidare
frigjordt från såväl påfve som kejsare. Understundom förekomma kejserliga och påfliga
vikarier eller legater, men ingen fast regering. De lokala myndigheterna - och det hafva,
på de stora herrarnes och biskoparnes bekostnad, stadskommunerna för länge sedan
blifvit, - förmå utbilda sin själfstyrelse och sitt herravälde, visserligen endast under
blodiga strider sinsemellan, men just till följd häraf så mycket säkrare. Så bildar
detta de fria städernas land visserligen ej någon statlig enhet men bestämmes likväl
för egen del af lika politiska villkor. Den nationella kulturen framväxer här ur en
djup historisk och samtida gemensamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
