Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V, MAKTERNA OCH RIKET FRÅN 1525 TILL 1532.
357
en ny riksdag. Ej mindre betänkligt var det beställdt med fredens räckvidd. Den
skulle endast komma de ständer till godo, som uppräknades i fredsurkunden. Vi
möta här de schmalkaldiska förbundne jämte Nurnberg och markgrefve Georg af
Brandenburg, hvilka icke hade biträdt förbundet (inalles tjugufyra städer, däribland
åfven Hamburg.) Freden gällde följaktligen endast de dåvarande bekännarne af den
evangeliska tron, men däremot ej de rikständer, hvilka i framtiden skulle komma att
omfatta densamma. I början hade protestanterna i mycket bestämda ordalag ford-
rat, att freden skulle utsträckas äfven till dessa, men blott alltför snart, när kejsaren
på det allra häftigaste motsatte sig detsamma, mot landtgrefvens vilja låtit detta vill-
kor falla. Vi kunna förstå Karls motstånd. Uppfyllandet af protestanternas be-
gäran var ungefärligen lika med tillintetgörandet af den romerska kyrkan i Tysk-
land. Han misstog sig icke angående den oerhörda dragningskraften hos »de inne-
hållslösa trosmeningarne». Lika starkt öfvertygad härom var Luther, när han ansåg,
att »motparten» icke skulle gå in på denna fordran, enär annars »utan tvifvel inom
kort allt hans folk skulle slå om».
Emellertid, så föga denna »fred» i våra ögon synes tillfredsställande, -jämförde
protestanterna det läge, som freden åvägabragt, med sin situation två år tidigare, då
krig och fördärf hvarje dag omhvärfde dem, så hade de väl orsak att drömma om
en betydande framgång för sin politik. Det var icke de, som tvungits gå tillbaka,
det var kejsaren, som gifvit vika: han hade nödgats tolerera dem, som affallit, och
nödgats lemna deras skapelser i fred. Med upplyftadt hufvud gingo de framtiden till
mötes, och - denna har gifvit dem rätt.
Oaktadt sina svåra brister har freden i Nurnberg utgjort portalen till en epok af
nytt uppsving för reformationen i Tyskland. Karl V hade åsyftat att bevilja ett pro-
visorium af kortaste varaktighet. De europeiska förhållandenas tryck, som hvilade
på honom, har förlängt detta provisoriska tillstånd öfver ej mindre än fjorton år.
Så väldiga voro under denna tid reformationens framsteg, att dess fullständiga, oin-
skränkta seger i Tyska riket icke mer syntes vara långt borta. Det är samma tid,
hvarunder Luthers religiösa idéer framtränga långt öfver sitt ursprungliga hemland,
i så hög grad, att man kan tala om reformationens segertåg genom Europa.
I närmast följande kapitel måste vi för oss klargöra denna dubbla betydelse af
epoken 1532 till 1545,
Kristi sanna och falska apostlar.
Träsnitt af Albrecht Diirer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
