Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
H. VON ZWIEDINECK-SUDENHORST, MOTREFORMATIONEN I TYSKLAND.
Hängning af tjufvar.
Kopparstick af Callot ur Les miséres et les malheurs de la guerre, Paris 1633.
staltning. Just de former, hvari denna rörde sig, möjliggjorde emellertid uppstäl-
landet af de stora arméer, med hvilka sedan trettioåriga kriget fördes. Länsvä-
sendet förslog icke längre som underlag för furstarnes oroliga politiska planer De
föredrogo tvärtom att genom anställda generaler och öfverstar låta värfva härafdel-
ningar. Att uppställa och utrusta hela regementen blef en uppgift och ett spekula-
tionsobjekt för storkapitalister. Den betydande förändring i krigföringen, som använd-
ningen af kulor och krut åstadkom, förminskade ridderskapets militära värde. Så
dyrbara de efter burgundiskt mod utförda kanonerna (»armaturen») voro, hvilka
knappast kunde anskaifas af en mindre bemedlad adelsman, så obetydligt var deras
värde i ett fältslag, hvilket från denna tid nästan uteslutande afgjordes af fotsol-
daterna.
Det arbetslösa folket, hvilket hvarken på landsbygden eller i städerna kunde få
sin nödtorftiga bärgning, visade sig genast hågadt att gripa till den frivilliga krigs-
tjensten som ett nytt yrke. Den tyska ungdomens smak för äfventyr och vapen-
bragder gjorde sitt till för att detta till och med skulle blifva ett ärofullt och roande
yrke. De första för sold tjenande schwaberna, som Georg v. Frundsberg och hans
vänner samlade ihop för konungens räkning och förde öfver Brenner-passet, voro
tappert, rättskaffens folk, »män af facket», hvilka redan lärt sig handtera svärd
och lans. Användandet af eldvapen kunde också inom kort bibringas dem, om
bössorna riktades åt dem, hvilket ej var förhållandet med öfriga vapen. Behofvet
af en korporativ organisation af det nya krigsväsendet var så starkt, att redan under
Karl V:s första regeringstid en fullständig krigslag för de tyska knektarne samman-
ställdes och gillades, sedan »den fjärde slagordningens taktik», som Frundsberg och
Hans Jacob von Landau uppfunnit, i slaget vid Vicenza (1513) med oerhörd fram-
gång bragts till användning mot venezianerna under Ariano. I den offentliga opinionen
gällde landsknektarne, såsom de ville kallas, för att vara »en orden». Sedan vapen-
yrket blifvit en borgerlig näring, bernäktigade sig äfven teorien densamma. Under
loppet af 1500-talet har en rad kompendier öfver krigsväsendet sett dagen, hvari-
bland de, som författades af borgaren i Ulm Leonhard Fronsperger - som ej bör
förväxlas med krigskaptenen med samma namn - äro de grundligaste.
Anmärkningsvärdt är, att samtidigt frågan om den allmänna värnplikten uppkom.
Ingen mindre än Niccolö Macchiavelli, statssekretaren i Florens, har framkastat den
i sin Arte della gaerra. Lazarus Schwendi, konung Maximilian II:s fältöfverste,
uppträdde i en inledning till sin »tjenstebok» till förmån för införandet af en folk-
beväpning i stället för besoldade arméer. Johann af Nassau vill åstadkomma en
»utvald kår» af män, som äro lämpliga för krigstjenst och lätt kunna undvaras.
Frivillige böra gynnas; två gånger om året bör mönstring ega rum i förening
med ötningar. H varje söndag bör man skjuta till måls; på hösten bör en all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
