Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
De sista ättlingarne af huset Valois - Henrik II:s söner - h af va alltid gällt som
exempel på sedligt fördärfvade och tillika olycksbringande härskare. Man har emel-
lertid merendels glömt, att deras tid varit en epok, som karakteriserats af ett
stort och glänsande uppsving af diktning, konst, bildning och historieskrifning.
Regenterna af ätten Valois togo själfva, alltifrån Ludvig XII och Frans I, liflig del
i detta uppsving, i det de gynnade skalder och lärde och gåfvo konstnärerna många
och stora uppgifter. De byggde S:t Germains, Fontainebleaus och Chambords härliga
slott; deras målare voro Francois Clouet och Jean Cousin, deras bildhuggare de ädle
Jean Goujon och Germain Pilon, som voro de italienska mästarne fullkomligt värdiga.
Pierre Lescot åstadkom de oförlikneligt vackra och rikt utsirade fasaderna af slottet
Louvre och Hotell Carnavalet. Philibert Delorme byggde Tuilerierna och åstadkom
Frans I:s grafvård. Så sprider skönheten sitt förklarande skimmer öfver till och med
Valois-regenternas sedeslösa, blodigt upprörda tidsålder. Den försvann nu för att
lemna plats för en ny epok, - Bourbonernas tid.
Slottet S:t Germain nära Paris.
Uppfördt under Henrik II:s af Frankrike regering.
Henrik af Navarra var nu Frankrikes rättmätige konung under namn af Henrik IV.
Det var en man af medellängd, smärt, muskulös, flink, härdad genom oaflåtliga
strapatser i krig och under jakt. I hans brunhyade ansikte glänste små, men genom-
trängande blå ögon. Han hade starkt utstående kindben och skarp örnnäsa. Den
spetsiga hakan omgafs af tätt, brunt, tidigt gråsprängdt skägg. Det var icke något
vackert ansikte, men själfullt, energiskt och fängslande.
Endast en del af »politikerna» slöt sig till den kätterske konungen. De öfriga
anslöto sig till ligan, hvilken nu till konung under namn af Karl X utropade kardi-
nalen af Bourbon, som Henrik IV tagit till fånga. Denne skulle endast, som det föreföll,
uppehålla platsen åt Filip II, hvilken, liksom påfven, underslödde ligan med rika
subsidier och därjämte med några spanska regementen. Henrik måste upphäfva
belägringen af Paris.
Ligan berodde helt och hållet af den spanske konungen, som genom alla slags
löften äfven vann adelns särskilda ledare för sig. Hans plan var att på den franska
tronen upphöja sin äldsta dotter, Isabella, när kardinalen af Bourbon dog, hvilket
inträffade redan i maj 1590. Därjämte lät han åt sig utlemna Bretagne, alltså en
gammal fransk provins. Sin yngre dotters gemål, hertig Karl Emanuel af Savoyen,
förhjälpte han till eröfringen af en del af Provence. Till utförande af alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
