- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
xx

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.
skapare af värden bidrog mycket till att grundligt omdana karaktären hos det
engelska folket, som Holbein på sin tid förebrått för lättja.
Nya hjälpvetenskaper uppstodo, bland dem statistiken, som snart blef alla
politiska partiers oumbärlige vän; den fick visserligen sin egentliga utveckling under
följande tidehvarf, det sociala, genom de Quetelet och hans efterföljare. Äfven för de
tekniska vetenskaperna blefvo politiska synpunkter ännu lång tid bestämmande.
Fredrik den Store var ingen vän af anläggning af landsvägar: han ville ej för fienden
underlätta en inmarsch i hans stater. Fulton erbjöd sin ångbåt åt krigaren Napoleon
utan att göra sig reda för huru omhvälfvande hans uppfinning skulle verka på
handel och samfärdsel.
Till och med det religiösa lifvet var ännu nära förknippadt med det politiska:
puritanerna höllo svärdet i den högra, bibeln i den vänstra handen, kväkarne ville icke
böja sig för vare sig statens eller kyrkans auktoritet, och deras tyska fränder
menno-niterna, vägrade göra krigstjenst, och i fru von Krudeners salonger lärde sig
världshärskare ur samma källa andeskåderi och politisk reaktion.
På alla områden gjordes märkliga framsteg, hvaraf furstar och statsmän kunde
draga nytta, när det gällde alt främja politiska afsikter. Med Ludvig XIV:s snillrike
ingeniörgeneral Vauban började en ny tid i fästningsbyggnadskonstens historia. Det
franska infanteriet började efter 1697 beväpnas med bajonett, kulorna blefvo mindre,
patroner började användas, gevären blefvo refflade, slaglåset — uppfunnet 1807
af skotten Forsyth — ersatte flintlåset. I enlighet med de vetenskapliga reglerna
för byggnader i allmänhet förbättrades fartygstyperna. Post väsendet trädde i statens
tjenst. Den ursprungligen från Bergamo härstammande familjen Taxis skapade
förbindelser mellan de vidt skilda habsburgska landen. De större riksfurstarne ville
ej öppna sina stater för detta privatföretag och inrättade statspost för befordrande
af bref, smärre paket, delvis ock resande. Snart gällde det för hvarje omtänksam
regering som en plikt att anordna goda postförbindelser. I Frankrike och England
lade man stor vikt vid att utveckla ett storartadt kanalsysteni. Handelsflottan växte,
framför allt i England, hvilket land förtjenade stora summor på den Slafhandel, som
det i fördraget i Utrecht uttryckligt förbehållit sig. Man byggde fartyg, som lastade
mer an de äldre, voro mer praktiska och snabba an dessa.
Handelns och induslriens framsteg kräfde ett förbättradt kreditsystem. Det
moderna bankväsendet började utveckla sig, då växelbanken nu ej räckte till och
klingande mynt behöfdes i vida större mått an hvad enskilde kunde anskaffa.
I Venedig och Amsterdam grundades banken af stadens myndigheter. Sedan
midten af 1600-talet förhandlades lifligt om inrättandet af en stor, offentlig bank i
England; den kom till stånd 1694. Längre fram erhöll den sedelutgifningsrätt. I
Frankrike rubbades den offentliga krediten för längre tid genom John Laws
svindlerier; England genomgick en liknande kris efter svindeln med Söderhafskompaniets
papper. Först 1776 grundades i Frankrike Caisse descompte\ den råkade i
svårigheter under revolutionen och upphörde 1793. Ar 1800 öppnades den alltsedan
dess bestående Frankrikes bank, hvars utveckling låg regeringen varmt om hjärtat.
Fredrik den Store hade redan 1765 grundat den kungliga banken i Berlin.
En sällsam företeelse trädde i dagen under denna politikens tidsålder.
Trettioåriga krigets tid hade en alltigenom manlig typ. Det var det väderbitna ansiktets
tid, spetsskäggets, stormhattens, läderkyllrens, de höga ryttarstöflarnes och de breda
svärdens tid. Under Ludvig XIV utbyttes svärdet mot värjan, ansiktet blef
skägglöst, hufvudet täckt med en majestälisk allongeperuk. Det var ej längre lägret utan
hofvet, som var tillvarons brännpunkt. Likväl — man drog ännu i fält med tunga
ryttarstöflar och rörde sig till och med på parkettgolf på breda klackar. Uppträdandet
hade något tvunget och värdigt öfver sig, stilen inom konsten var ännu tung, dikten
rörde sig stelt i alexandrinens form. Det blef annorlunda under Ludvig XV och
Ludvig XVI, under rokokotiden. Nu blir allt sirligt, elegant, mjukt men utan fasthet
och styrka. Husmodern har blifvit en dam, som i hög, pudrad frisyr, muscher,
vid styfkjortel, näpna sidenskor i brokiga färger med höga, spetsiga klackar dansar
in på det hala parkettgolvet. Tiden har fått ett genomgående kvinnligt tycke. Under
kabinettsintrigernas och hofkabalernas, sällskapslifvets och galanteriets årtionden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free