Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPA EFTER FREDEN. ’=
113
nycker och sitt kunskapsbegär. Året därpå öfvergick hon, det enda barnet till
protestantismens berömde räddare, i Innsbruck till den romerska kyrkan. Hennes
efterträdare på svenska tronen blef hennes kusin, pfalzgrefven af Zweibrucken, Karl X Gustaf.
Oformligt korpulent, människoskygg och sluten, var denne furste fylld af en
omättlig ärelystnad, och den snabbhet, hvarmed han uppgjorde planer och satte dem i
verket, liknade ljungeldens. Åt det af naturen fattiga Sverige ville han vinna byte
och besittningar, och han begagnade därför några obetydliga förevändningar för att
ar 1655 rikta ett angrepp mot Polen. Inom kort hade han nästan fullständigt
eröfrat landet. Men snart reste man sig till motstånd mot den kätterske inkräktaren.
I förening med kurfurst Fredrik Wilhelm af Brandenburg vann han visserligen den
’28—30 juli 1656 vid Warschau en seger öfver de fyrdubbelt starkare polska skarorna,
men hans militära styrka var för ringa, och han förlorade större delen af det eröfrade
riket. Han kom i konflikt med kejsaren, med Danmark, till sist också med den
bundsförvant, han hittills haft, den brandenburgske kurfursten. Då uppgaf han det
ödelagda Polen, kastade sig öfver det rika men illa rustade Danmark och
bemäktigade sig större delen af detta land. Men kurfursten af Brandenburg, som i Sverige
såg en alltför stark granne, och kejsaren tycktes på väg att beröfva honom hans
byte. Han kastade sig då i Frankrikes armar. Efter den pyreneiska freden kunde
Mazarin fritt förfoga öfver sitt lands alla krafter, och sa dikterade han, visserligen
först efter Karl X Gustafs död (den 22 februari 1660), freden i Oliva i maj 1660. För
Frankrikes mångårige bundsförvant blef den utomordentligt gynnsam. Sverige
förblef i besittning af Livland och de hittills Danmark tillhöriga landskapen Halland,
Skåne och Blekinge. Därigenom hade Sverige fått herraväldet öfver Rigaviken samt
naturliga gränser i söder på den skandinaviska halfön. Den mäktigaste staten i
Norden hörde därmed till kretsen af Frankrikes bundsförvanter. t
Och äfven Sveriges motståndare Polen slöt sig till Frankrike.* Detta rike befann
^sig under konung Wladyslaw IV (1632—1648) i alltjämt fortgående förfall. Två orsa-
Världshistoria V,
Allegori öfver Dunkerques utrymning af spanjorerna.
Anonymt samtida kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
