Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MATERIELLA ODLINGEN.
snarare danades de efter mönstret af
Englands bank, som efter William
Pa-tersons plan började sin verksamhet ar
1694. Denna var från början afsedd att
blifva något annat och mera: utom att
drifva växel- och lombardrörelse samt
emna förskott till staten skulle den hafva
rätt att utgifva icke-räntebärande sedlar
till samma belopp som det i banken
befintliga kapitalet, hvarigenom sålunda
mängden af cirkulerande bytesmedel
skulle ökas. Englands bank blef världens
första större sedelbank, och dess exempel
följdes snart i Wien, Stockholm och
annorstädes. Det ar öfverflödigt att erinra
därom, att hvarken den privata
affärsverksamheten eller statshushållningen
under vår tid skulle kunnat nå en sa
storartad utveckling, som fallet ar, utan
tillhjälp af det smidiga hjälpmedel, som
banksedlarne erbjudit.
Med inrättandet af banker erhöll också
kreditväsendet en betydande utveckling.
Under ett årtusende hade kyrkan
predikat läran om det syndiga i att taga ränta
vid utlåning af penningar och därmed
omöjliggjort alla kreditförhållanden och
allt modernt affärslif öfver hufvud. Men
dess bud förlorade sin kraft, i samma
mån som man fick blicken öppen för
den materiella utvecklingens
ofrånkomliga kraf. Med genial skarpblick hade
redan Calvin förfäktat det berättigade i
att taga måttlig ränta, men det var
egentligen, sedan den berömde filologen
Sau-maise skickligt och vältaligt tagit till orda
därför i sin bok De usuris (Leyden 1638),
som den protestantiska världen
enstämmigt gillade saken. Äfven på katolskt
— till och med prästerligt — håll bekände
man sig mer och mer till denna åsikt.
Man insåg den produktiva karaktären
hos penningkapitalet och fann därför, att
räntan ar en billig och rättvis godtgörelse
åt långifvaren, sorn ju, då han utlånar
sitt kapital, själf afstår från att för egen
del draga nytta däraf. Mycket snabbt
utbildade sig nu kreditväsendet och i dess
följe bolagsverksamheten. Redan tidigare
drefvos de stora transoceaniska
handelsföretagen uteslutande af mäktiga
aktiebolag, som i allmänhet af staten erhållit
monopol därå. Efter mönster af det 1602
grundade nederländska ostindiska
kompaniet erhöllo de till och med politiska
rättigheter: de bildade egna koloniala
stater, som endast formellt stodo under
Världshistoria V.
Kurslista på Amsterdams börs d. 4 juni 1674.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
