Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 M. PHILIPPSON, LUDVIG XlViS TIDSÅLDER.
moderlandets öfverhöghet. De kunde afsluta fördrag, börja krig, sluta fred, stifta lagar
for sina områden, utnämna ämbetsmän, värfva härar, bygga flottor. Äfven den store
kurfursten har grundat ett afrikanskt kompani 1682 och åtminstone planerat ett
ostindiskt Med kreditväsendet framträda ock dess naturnödvändiga skuggsidor,
handelskriser; de spordes i England redan i slutet af 1600-talet, och ett fjärdedels århundrade
senare skulle hela Västeuropa på det allvarsammaste sätt skakas däraf.
Genom de stora kompanierna utvecklades handelsförbindelserna med de
transoceani-ska, framför allt de tropiska delarne af världen, och hvarje kolonialmakt blef
marknad för varor från sina besittningar. En mängd förut okända närings- och
njutningsmedel började införas till vår världsdel. Kaffet hade åtminstone på 1400-talet
från sitt hemland Abessinien öfverförts till Arabien; i midten af 1500-talet
upprättades de första kaffehusen i Konstantinopel, men det dröjde till omkring 1650, innan
kaffe började förtäras i Västeuropa. Det kom först till England. I London tillhandahölls
det för allmänheten 1652. Smaken för den aromatiska och stimulerande drycken spridde
sig hastigt i den engelska hufvudstaden. Kaffehus uppstodo, som blefvo
samlingsplatser för den eleganta, litterära, lärda och politiska världen, blefvo rent af en makt
i dåtidens offentliga lif. I somliga bland dem inrymdes till och med
naturvetenskapliga samlingar. Först två årtionden efteråt öppnades kaffehus i Frankrike, det
första i Marseille 1671, frånsedt ett litet krypin i Paris två ar tidigare. I Frankrike
tog bruket snart fart; det började i hög grad tilltala de lifliga och sällskapliga
fransmännen. Snart räknade hufvudstaden tre hundra kaffehus, där in- och utländska
tidningar tillhandahöllos och litteratur, konst, nyheterna för dagen och till och med
politik med stor frihet diskuterades, mest i oppositionell, nyhetsvänlig riktning. Man
fick ej röka där, och där rådde i allo en förnäm ton. Tysklands första kaffehus öppnades
1680 i Hamburg. Äfven Italien och Holland följde exemplet, men ingenstädes nådde
kaffehuslifvet en sådan social betydelse som i England och Frankrike. I Tyskland
blef kaffe nationaldryck först under 1700 talets lopp. Hur mycket an merkantilisterna
ifrade däremot, då ju för kaffet oerhörda penningsummor gingo till utlandet — det
ar dock förnämligast kaffet, som bidragit till att småningom minska den omåttliga
förbrukningen af vin och öl vid alla tider af dagen, en sed, som, nedärfd från
medeltiden, ännu under 1600-talet var vanlig äfven inom de högsta kretsarne. Bruket af
kaffe har åtminstone i Tyskland bidragit till folkets förfining och höjandet af dess
ståndpunkt i sedligt afseende.
Långsammare banade sig teet väg i Europa. Redan i slutet af 1500-talet hade
portugiser och holländare infört det, men det begagnades till en början blott som
läkemedel. Hela teinförseln till England uppgick ännu 1668 icke till mer an 100 skålpund;
det kostade visserligen 1650 6—10 pd. sterling pr skålpund (efter nutida
penningvärde 320 å 530 kr.) och ännu 1657 16 å 50 sh. (d. v. s. 43 å 133 kr.). Först efter
tidehvarfvets slut blef det en folkdryck, först i det egentliga England, därefter i Skottland.
Bruket af choklad lärde spanjorerna i Mexiko, där infödingarne af kakaobönor,
tillsatta med hvetemjöl och vanilj, beredde en dryck, som de kallade chokolatl. På
sextonhundratalet utbredde sig användningen däraf hastigt bland de högre klasserna
inom de romanska folken; men i Italien blef den rent af en folkdryck. I Frankrike
serverades choklad i kaffehusen, medan i England, där drycken ännu 1637 blott var
bekant genom hörsägner, mot slutet af 1600-talet särskilda chokladhus uppstodo, som
inreddes med mycken lyx, och där snobbar och galanta damer, samtidigt med att
de inmundigade den aromatiska drycken, smuttade på ett glas kanelvatten. I
Tyskland förtärdes föga te, knappast något choklad alls.
Dessa drycker hafva ju endast ett obetydligt näringsvärde; deras verkliga bety->
delse för europeerna ligger på ett annat håll. De äro framför allt stimulerande
medel med uppgift att till nytt lif väcka och till ny verksamhet bringa Öfveransträngda
nerver hos ett feberaktigt arbetande släkte. Ur denna synpunkt hafva särskildt te och
kaffe blifvit rent af oumbärliga.
Ett annat stimulerande medel, hvilket dock mest användes af männen, blef
tobaken. Från Brasilien fördes den öfver Portugal till Frankrike och Italien, men
användes i dessa bägge land till en början blott som läkemedel. Annorlunda gick
det i England, dit den redan 1585 forts af Drake, Raleigh och Lane och där j-edara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
