Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
W. ONCKEN OCH E. HEYCK, FREDRIK DEN STORES TIDEHVARF.
styrelsen. Han arbetade på en nydaning af finansväsendet, politien, rättsskipningen
och härväsendet, idel uppgifter, som den föregående regeringen visat sig likgiltig för
och försummat. Han hade en arbetsam själ i en kraftig kropp; aldrig var en
människa född, som var sa skapad för detaljarbetet. När han nedlät sig till att syssla
med småsaker, sa gjorde han det i den öfvertygelsen, att ur summan af de små
enheterna uppstå de stora. Allt hvad hart gjorde stod i sammanhang med hans
politik i dess helhet, och då han bemödade sig att gifva åt hvarje enskild del dess
fulländning, gjorde han det därför, att han därigenom vann fullkomning åt det hela.
Han strök alla öfverflödiga utgifter och dämde för alla kanaler för slöseriet, genom
hvilka hans fader för obetydliga och onödiga syftens tillfredsställande låtit statens
Värfning till soldattjenst
i början af 1700-talet.
Kopparstick ur Der vollkommene teutsche
Soldat af H. F. von Fleming, Leipzig 1726.
inkomster rinna bort. Det var hofvet, som först drabbades af dessa reformer. Han
behöll blott det antal personer, som för statens behof voro nödiga och nyttiga; af
100 kammarherrar, som hans fader haft, behöll han blott tolf, de öfriga blefvo
soldater eller affärsmän. Sina egna behof tillfredsställde han med en måttlig summa,
ty — sade han — en furste måste spara sina undersåtars gods och blod, I detta
afseende var han en filosof på tronen, mycket olik sådana vise, hvilkas vetande
består i jagandet efter tomma abstraktioner, hvilka synas draga sig undan vår
uppfattning. Han gaf ett exempel på en stränghet och förnöjsamhet, värdiga den
romerska republikens första tider. En fiende till ståt och konungadömets mera
imposanta yttersidor, nekade han sig med sin stoiska dygd lifvets vanligaste bekvämligheter.»
Tjugufem ar gammal var Fredrik Wilhelm, då han den 25 februari 1713 blef
konung. Redan under sitt första regeringsår ökade han sin armé med sju
regementen, och under året 1714 började de »reglementen» utgifvas, genom hvilka den
första verkligt moderna armé uppstod, som historien vet omtala.
Den preussiska armeens öfverlägsenhet bestod i den enhetlighet, som den delvis
hade, delvis nu erhöll. Redan som nittonårig kronprins hade Fredrik Wilhelm
arbetat därpå. Man ser det af ett reskript den 5 april 1707; af detta framgår, att
då ännu inom det preussiska infanteriet gevärskalibern växlade, bajonetterna voro olika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
