Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVOLUTIONENS FOREBUD.
423
öfverlefvat sig själft, och enhvar tilläts utöfva i det närmaste hvad yrke som helst.
Allt detta var åtgärder, som voro riktade mot privilegieväsendet och som voro
till-lämpningar af de fysiokratiska ideer, som nu sa raskt blifvit populära. Men därför
var det också klart, att reformerna ledde till att de nu återställda parlamenten, dessa
det juridiska kastväsendets öfversteprästerliga kollegier, skulle inleda en principiell
strid mot det reformvänliga konungadömet eller rättare sagdt mot dess minister. ,r
Det skulle hafva varit ett af de märkligaste skådespel, som historien haft att erbjuda,
om man nu kunnat få tillfälle att se Turgots fullkomligt logiskt sammanhängande
reformtankar omsatta i verklighet samt resultatet häraf, om de med andra ord blifvit
mera an snart afbrutna begynnelser. Det fysiokratiska systemet, som han omfattade,
ledde i sina yttersta konsekvenser,
försåvidt man fasthöll dem, till
de-centralisation, alltså till en princip,
som var rakt stridande mot
Frankrikes hela historia och franska
nationens läggning, sådan den hittills
visat sig.
Men Turgot tänkte ingalunda att
förverkliga sina ideer genom att
mekaniskt öfverflytta engelska former,
utan han ville uppfostra fransmännen
själfva till en riktig uppfattning af
hvad som kräfdes. I Turgots planer
ingick en ombildning af Frankrikes
författning genom åstadkommandet
af en samverkan mellan monark och
folk, och han omfattade tanken härpå
med dess större beslutsamhet och
sa mycket tidigare, som det gällde
att gifva den blifvande
folkförsamlingen sa lång tid som möjligt att
åtminstone något sa när växa in i
sina uppgifter. Han ville alltså till
en början, att fransmännen skulle
göra bekantskap med själfstyrelse
eller rättare få utöfva inflytande på
förvaltningen genom kommunala
representationer; öfver dessa skulle se- Finansministern Anne Robert Jacques Turgot.
dan prOVinsialfÖrsamlingar upprättas Kopparstick af W. T. Fry efter malning af obekant mästare.
och öfver dem till sist en allmän
riksrepresentation. Äfven dessa högre församlingar skulle till en början blott erhålla
karaktären af rådgifvande myndigheter i förhållande till regeringen och dess organ,
men längre fram, då tiden därför vore inne, skulle de växa ut från rådgifvande till
lagstiftande representationer. Det var ett experiment, hvars utgång i dåtidens
Frankrike ej var lätt att förutse, det var jämväl i trots af dess afsedda successiva
genomförande mycket vågadt. Ty en insiktsfull man som Turgot kunde icke blunda
för att trots alla skrankor fransmännen icke skulle kunna tygla sina politiska begär
utan otåligt kräfva, att »grundsatserna» snabbast möjligt skulle genomföras, redan
innan det förberedande praktiska utdaningsarbetet försiggått. Men bättre an ett
fullkomligt »för sent» vore dock ett dylikt experiment, och endast af ett sådant kunde
man hoppas, att det andra alternativet, revolutionen, kunde uppskjutas, kanske afvärjas.
Men äfven utan att på det sättet resonera for och emot, hvilket förutsatte en
finare natur och ett finare tänkande, var Ludvig föga hågad att följa sin minister.
Naturligtvis — allt skulle blifva bättre och riktigare. Men det skulle ske på
patriarkaliskt sätt. När man vill utdela gåfvor, vill man icke, att de skola ryckas ur
handen på en: när Ludvig ville lyckliggöra sitt folk, passade det ej, att man
nedifrån predikade för honom, hur han borde bete sig. Om en monark i ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
