Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, REVOLUTIONEN OCH KEJSARDÖMET.
Grefve Adam Philippe de Custine. Jean Victor Moreau. Jean Nicolas Houchard.
Franska generaler under första koalitionskriget. Efter kopparstick af Levachez.
ar skulle bilda det första uppbådet, medan de äldre och mindre krigsdugliga skulle
användas bakom fronten och i garnisonstjenst. Detta förslag, som antogs den 23
augusti, innebar principen om allmän värnplikt; arméen kom nu företrädesvis att bestå
af borgare och bönder, hvaremot pöbeln och de sammanrafsade frivillige försvunno.
En af de första åtgärder, som vidtogos under skräcktiden, var afsättning al alla
adliga officerare; Rhenarmeen ensam lär på det sättet hafva mist omkring 7,000 officerare.
Man måste ersätta dem, och däri lyckades Carnot på ett beundransvärdt sätt. Han hade
en osviklig blick för talangen: han upptäckte Napoleon Bonaparte och Lazare Hoche.
Motsatsen mellan linietrupper och frivillige upphörde. Hittills hade de förra
alltjämt burit den bourbonska hvita uniformen, de frivillige den blå republikanska. Nu
infördes den senare i hela haren. Infanteriet ordnades nu ej i regementen, utan i
halfbrigader, hvar och en bestående af en bataljon linietrupper och två bataljoner
frivillige, medan kavalleriet sönderföll i tungt och lätt rytteri. Hela antalet stridande
uppgick till en summa af 850,000, en på den tiden oerhörd siffra. Ett utskott sörjde
för förplägningsväsendet, nio fabriker tillverkade dagligen tusen gevär, kyrkklockor
götos till kanoner, af pergamentsurkunder gjordes patronhylsor, en ny metod för
kruttillverkning och en för härdning «af stål uppfunnos. Barére liknade republiken vid
en oerhörd, belägrad stad och Frankrike vid ett ofantligt läger. Uteblef en rekryt,
ställdes föräldrar och kommun till ansvar. Det unga manskapet inöfvades och blef på
samma gång politiskt bearbetadt, dess ordningssinne och ärelystnad sporrades. För
talangen stodo inga skrankor hindrande i vägen, hvarje soldat kunde blifva general.
Sa skapades härar, utan moral men fyllda af dödsförakt, hängifna sitt yrke och
entusiastiska för revolutionens ära. Hur skulle det murkna, splittrade Europa kunna
motstå en dylik kraftutveckling?
De föga skolade republikanska trupperna egnade sig emellertid icke för den strama
linietaktiken. Man ersatte den med tiraljör- och kolonntaktiken, d. v. s. man sökte
genom skyttelinier och framskjutna batterier försvaga fienden och sedan genom en
stöt af slutna kolonner kasta honom öfver ända. I och för sig var denna taktik blott
en nödfallsutväg, som äfven bönderna i Vendée använde. Den kräfde oerhörda offer
af människolif, men tack vare fransmännens öfvermakt och deras truppers anda och
å andra sidan de förbundnes tröghet och otymplighet nåddes med den öfverväldigande
framgångar. Den gamla, metodiska krigföringen med invecklade rörelser, med vikt
lagd på besättande af strategiskt betydelsefulla punkter och med flankangrepp trädde
nu i skuggan för det våldsamma frontanfallet, manövern för drabbningen. Man ville
åstadkomma massverkan i möjligast förkrossande gestalt och hade blott ett mål, att
besegra, att tillintetgöra fienden.
De män, som 1794 i praktiken profvade alla dessa nyheter, voro Pictiegru vid
Rhenarmeen, Hoche vid Mosel-, Jourdan vid nordarmeen. Af dem var Pichegru
den förste unge, ur revolutionen framgångne härföraren, som avancerade från simpel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
